Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’325
underlägsen. La Bruyère’s åsigt "att ingen kan öfverträffa en
behaglig qvinna, som har en hederlig mans förtjenster" vinner
allt mera erkännande, och vår tid börjar i fråga om qvinnans
uppfostran åsidosätta det blott lysande och behagliga för
karakterens styrka, sinnets bildning, omdömets klarhet. Man behöfver
ej vara profet för att se det qvinnornas uppfostran måste bli allt
likare männens och att vi i viss mening skola komma till det
ideal romaren för sig uppgjorde om familjemodern. Ett ögonblick
inträdde emellertid då detta ideal löpte fara att gå förloradt.
När sederna blefvo mera förfinade och bildningen mera allmän,
när man oftare samlades till större samqväm och mindre
stannade i hemmet, då begärde inan ock af qvinnorna andra
egenskaper än dem man hittills nöjt sig med. Ett nytt lefnadssätt
skapar nva behof, och dessa sökte man"tillfredsställa genom att
följa grekernas föredöme, hvilka lefde i familjen så litet som
möjligt, medan de utom hus erhöllo allt hvad de för lifvets behag
åstundade. Grekeu delade lifvet i två delar, den ledsamma och
kortaste var den han tillbragte i hemmet, der hustrun ej hade
annan betydelse än den af hushållets föreståndarinna, och då han
önskade någon andlig förströelse, någon näring för själen var det
ej här han hade att söka detta och hetären blef sålunda
äktenskapets naturliga fyllnad.
I Rom hade det hittills varit annorlunda; romaren kände ej
samma behof af yttre förströelser utan hvilade sig gerna i hemmet
sedan dagens arbete var afslutadt; mindre poetisk och artistisk
än greken umbar han lättare de sällskapslifvets finare njutningar,
de själfulla samtal der en snillrik qvinna är den ledande. Men
ju mer han lärde känna Grekland och dess litteratur, ju mera
ändrade ban ock sina seder enligt detta lands föredöme, och Roms
sedliga tillståud blef allt likare Athens. Men Rom hejdade sig
dock på detta sluttande plau och gick aldrig till den grekiska
ytterligheten; dertill bidrog utan tvifvel romarinnornas förändrade
vanor. De egnade sig ej blott åt husligheten utan äfven åt lit—
• teraturen, sällskapslifvet och de färdigheter, som kunna göra detta
behagligt; de bortlade sin stelhet, idkade sång och musik, ja lärde
sig till och med dans, och när romaren sålunda i hemmet fann,
hvad greken sökte utom detta, så försvann den anledning ban
förut haft att söka förströelser utom hus, och han blef hemma.
Då förut vittra och lefnadsglada qvinnor utgjort undantag, och
af allmänna meningen, ja till och med af myndigheterna stämplats
som pligtförgätna, hörde de flesta romarinnor nu till deras antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
