Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
exempel af mytbildning, hemtadt ur "Chips from a german
workshop," *) ett annat arbete af samme förf. Der säges, med
anledning af följande strof i Rig-Veda: "när den gamle Rishi i sitt
hjertas oro utbrister: Hvem är den störste af Gudarne? Hvem
skola vi i första rummet prisa med våra sånger? så ser
författaren af Bråmana (en kommentar till Rig-Veda) i det frågande
pronomen Hvem ett nonien proprium pà en gudomlighet, och en
plats inrymmes bland offerbönerna åt guden Hvem, och de till
honom stälda hymnerna benämnas de Hvemska. För att
möjliggöra uppkomsten af ett sådant missförstånd," anmärker Max
Muller, "nödgas man antaga en mycket lång tiderymd mellan
Vedahymnernas tillkomst och Bråmanas". I förhållanden, analoga med
det här anförda, ser förf. ursprunget till många bland de myter,
med hvilka den tidigaste barnsligt naiva gudaläran belastades.
Till sist lemnas följande utdrag, innefattande Max Mullers
framställning af den ursprungligt olika uppkomsten och
uppfattningen af det namn, med hvilket Gudouisväsendet betecknades
O ’
hos de^ semitiska och hos de ariska folken. "Vi finna," säger
han, "de semitiska folkens gamla kult tydligt igenkännelig genom
en mängd namn på gudomligheter, hvilka förekomma såväl i
babyloniers, feniciers och kartagers polyteistiska religioner som i
judarnes, - de kristnas och mohamedanernas monoteistiska
trosbekännelser. Det är nästan omöjligt att gemensamt karakterisera
religionen hos folk med sä olika språk, litteratur och civilisation
så att det omsider blef en trosartikel, att qvinnan varit en mannens benknota
eller blifvit byggd, af en hans benknota. Hvarför det just var ett refben, af hvilket
qvinnan vardt byggd, är svårt att säga: möjligt, att man höll före, att menniskan
bättre kunde undvara ett refben än hvilket annat ben som belst. Vi få dervid icke
förgäta, att om en gång en sådan utläggning af en gammal skapelselegend slagit rot,
dess underbara karakter bidrog dertill, att i många kretsar tillförsäkra den bifall, ty’
en böjelse för det underbara och obegripliga visar sig i de äldsta så väl som i de yngsta
skedena af mensklighetens lif, och förstör ganska snart allt deltagande för det enkla,
naturliga och begripliga. På detta sätt osh knappast annorledes kunna vi för
oss på naturlig och psykologiskt så väl som lingvistiskt begriplig väg förklara
framträdandet af den andra skapelselegenden i Genesis, under det att dess
framträdande i omedelbar närhet med den derifrån så afgjordt afvikande första
skapelselegenden, är att skrifvas på räkningen af en senare tidsålders saniliugsflit.
*) Vol. 1 p. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
