Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stundom glänser det till som en blixt —, det är en valkyrja,
som med spjut i hand och hjelm på hufvud ljungar fram öfver
jorden. I sångerna om Sigurd Fåfnesbane deremot träda vi in i
själfva tempelbyggnaden. De gudar, som här stå på stallen, *)
äro kärlek, hämnd och guldtörst. Solen faller klart in på de
väsen, som mottaga alla dessa blodiga offer, och vi skälfva vid
åsynen af deras stenhårda drag, som dock äro förvridna af
lidelsen. Det är jätteskepnader, som så uppenbaras för oss, det är
intet vanligt mått af menskliga känslor, som storma oss till
inötes. Hvarje ansigte bär stämpeln af att vara invigdt till döden
redan på förhand, liksom enligt sagan i en senare tid ett svart
kors bfef synligt på dens panna, som digerdöden skulle fälla.
Händelserna gripa in i hvarandra, lidelserna jaga hvarandra och
ett underbart kaos bildas, genom hvars töckniga dunkel ödets
obevekliga inör skymta fram i bakgrunden.
Sagan är bevarad i en mängd qväden, säkerligen tillhörande
olika, af folket själft så att säga bearbetade varianter af samma
ämne. Då man läser dem uppmärksamt, tycker man sig få en
inblick i, huru de fått sin nuvarande form. Man tycker sig se
tillbaka genom århundraden och skåda den gamle vise Sämund
Sigfusson, .hvars namn den äldre Eddan bär, tecknande upp dem
stycke för stycke, såsom de under hans tid lefde på folkets läppar.
Den gamle lärde, som en gång så ifrigt studerade alkemi, astrologi
och magi,, att han hade glömt sig själf och sitt eget namn, tills
andra måste påminna honom derom, har äfven nu glömt sig själf
och sitt eget namn, men icke för dåraktiga trollkonster. Hans
öra lyssnar till sångerna om de gamle gudarne — och dock är
han kristen, — hans själ fängslas af deras skönhet, och med
ospard flit bevarar han åt efterverlden forntids sång, forntids
tro — och dock är han prest, förkunnare af en annan tro.
") Upphöjning i de forntida hofven (offerhusen), der gudarnes bilder funnos
uppställda.
Tidskrift för Hemmet. 17:de årg. 6:te häftet. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
