Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
ingenting kunde hindra att sådana bemödanden i mer eller mindre
mon understöddes af staten. Skälet för denna åsigt är, enligt hvad
förut yttrats, naturligtvis hvarken det, att den qvinliga ungdomen
icke skulle vara berättigad till och i behof af en dylik bildning,
eller att staten ej skulle vara pligtig att tillhandahålla densamma
lika väl åt flickor som åt gossar; utan endast det, att för
närvarande våra elementarskolor för gossar ej äro så organiserade, att vi
åt dylika läroverk skulle kunna med skäl önska att öfverlemna vår
qvinliga ungdom till undervisning. Våra söner voro, efter tal:s
uppfattning, icke att lyckönska under det nuvarande skolsystemet; och
skulle vi vilja utsätta äfven våra döttrar för de menliga följderna
af detta system? Men då tal. vågat uttala ett sådant omdöme om
våra elementarläroverk, erkände tal. utan tvifvel, att man har rätt
att fordra, att något skäl gifves derför. Detta var hvad tal. nu ville
försöka att göra.
Man har på senare tider hört rätt mycket sägas både för och
emot organisationen af våra elementarläroverk; ett obestridligt
faktum är dock, att de i ganska många afseenden gjort ofantliga
framsteg. Om man kastar en blick på flera af skolans vigtigaste
angelägenheter, såsom skollokaler, undervisningsmateriel, läroböcker
och lärarekrafter, så är skilnaden mellan nu och förr så som
mellan dag och natt. Detta hindrar emellertid icke, att sjelfva skolans
organisation i det hela kan vara behäftad med svåra brister. Det
syntes tal. såsom man på alla dessa verkligen stora förbättringar
i detalj nästan skulle i viss mon kunna tillämpa Young’s ord:
»Wisdom for parts is madness for the whole». Felet ligger
emellertid numera ej så mycket inom läroverken sjelfva, som utom dem,
nämligen i den förvillelsen att, i trots af sjelfva skollagens
stadgande, elementarskolorna ännu alltjemnt måste betraktas såsom
bildningsanstalter väsentligen för statens embetsmän. Det har i det fallet
verkligen gått derhän, att afgångsexamen från elementarläroverket
blifvit ett vilkor, snart sagdt, för att kunna bekläda den ringaste
plats i statens tjenst, och detta helt och hållet yttre mål har
sålunda genom »la force des choses» i sjelfva verket blifvit det
verkliga målet för elementarundervisningen.
Men detta elementarbildningens sammanhang med
embets-mannabildningen kan icke undgå att utöfva en ganska skadlig
återverkan på undervisningen. Liksom man ansåg den gamla
studentexamen utöfva ett menligt yttre tryck på läroverken, och alstra
den på den tiden så mycket öfverklagade feberaktiga äflan hos dessa
senare att kunna förete det kunskapsmått, som studentexamen kräfde,
så är ock nu förhållandet, endast med den skilnad, att
kunskapsfordringarna nu äro större och kontrollerna starkare. Hvem
klagade ej öfver att under studentexamens påtryckning
elementarundervisningen icke kunde ske med det lugn, den grundlighet och den
af sjelfva studiernas natur föreskrifna sjelfständighet, som vore så
nödvändig för en sannskyldig elementarbildning! Och var det ej
just för att afhjelpa denna stora olägenhet som examen skulle
förläggas till elementarläroverken sjelfva? Man menade nämligen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
