Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
på detta sätt slutexamen i sjelfva verket endast skulle blifva ett
slags »uppvisning», för att ådagalägga det mått af »mogenhet» och
utveckling, som naturligt och under en lugn, af inga yttre störande
omständigheter påverkad undervisning, dervid äfven de individuela
anlagen och förmögenheterna fått göra sig gällande, kunnat vinnas.
Och man trodde — ej utan skäl — att sålunda bästa grunden skulle
läggas så väl för en god medborgerlig bildning, som för fortsatta
vetenskapliga studier. Men denna förhoppning har gått om intet,
sedan man, i högre grad än någonsin tillförene, gjort afgångsexamen
från elementarläroverket till ett slags statsexamen. Hufvudfrågan
måste nu, såsom förr, blifva att hos lärjungarne inplanta det
pen-sura af kunskaper, sora kan komma dera att med heder bestå i en
examen, der utkräfvandet af detta pensum måste mer eller mindre
anses såsom en skyldighet mot staten; och förhållandet försvåras
ännu ytterligare derutaf, att, om tal. ej helt och hållet misstoge
sig, en del examensprof i sjelfva verket torde mera verka derhän
att genom undervisningen söka åstadkomma en viss, om man så får
säga, virtuositet, än en lugn, jämn och grundlig utveckling. Lägger
man härtill att nya läroämnen införts i skolan utan att väsentligen
några gamla borttagits; att i afseende på dessa nya ämnen man
lika litet som i fråga om de gamla förmått undvika det misstaget
att alltför mycket göra bisak till hufvudsak; samt slutligen att nu
för tiden lärarne i allmänhet ega en ojämförligt större förmåga att
göra hvar sitt ämne gällande, så är det ingalunda underligt att
elementarläroverket råkat i det trångmål, som det så mycket brukade
ordet öfveransträngning skall uttrycka. Men det hjelper sannerligen
ej att i detta fall lappa litet här och litet der, att göra en eller
annan liten medgift i ena eller andra riktningen. Utan att en gång
verkligen bygga elementarundervisningen på den sjelfständiga och
endast af sakens egen natur beroende grundval, som en gång afsågs,
skall ingen väsentlig förbättring kunna vinnas.
Om således man icke saknar grundade skäl till oro i fråga om
elementarundervisningen för gossar, och om, såsom det efter
sakernas vanliga gång är antagligt, de öfverklagade olägenheterna endast
torde vara att anse som »le commencement de la lin», så må väl
med skäl frågas, om vi förnuftigtvis böra kasta in äfven den andra
hälften af vår uppväxande ungdom i samma trångmål? Mig synes
åtminstone att man ej bör våga försöket, utan att åtminstone förut
rätt noga hafva afhandlat grunderna, på hvilka man vill bygga det
blifvande elementarläroverket för flickor. Trenne vilkor ville tal.
gerna se uppfyllda i afseende på skolorna för den manliga
ungdomen, innan staten tager hand om äfven flickornas undervisning på
detta stadium, iTämligen: 1) att elementarskolan mister
embets-rocken; 2) att l:sta § att skolstadgan göres till sann och
lefvande verklighet och 3) att man, mer än som sker, uppmärksammar
vår Herres diktamen till protokollet, genom att låta lärjungarnes
helsa, anlag, ekonomiska och andra lefnadsförhållanden m. m. äfven
få göra sig gällande, så att skolan må vara en sol som lyser lika
välgörande för alla. Ett aktgifvande på sådana förhållanden strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
