Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
få jämförelsevis mera sysselsätta sig med praktiskt arbete än med
studium — då skulle den ökade bokliga kunskapen endast vara en
ofullkomlig ersättning, när fråga blefve, vare sig att genom arbete
bereda eget uppehälle, eller att genom klok omtanke få debet och
kredit att gå ihop i ett hushåll med små tillgångar. För den
opraktiske mannen — i fall han det är — återstår alltid att låta tiden hafva
sin gång på embetsmannabanan, men denna utväg står ännu i
allmänhet icke öppen för qvinnan. Härmed ville tal. ingalunda hafva
sagt, att kunskap i och för sig skulle utgöra något hinder för
praktisk, särskild ekonomisk duglighet, — tvärtom; men väl att ett
undervisningssystem kan vara sådant, att det undergräfver denna
duglighet, på samma gång det gifver kunskap. Att detta emellertid
icke är någon nödvändighet, torde vara klart af hvad förut yttrats.
Slutsatsen blir då, att om man vill utsträcka den högre
undervisningen äfven till den qvinliga ungdomen, så måste frågan om
»sjelf-verksamheten» och medlen till dess befordrande få en ännu större
betydelse än hon för närvarande eger.
Fröken Molly Rothlicj) bad mecl anledning af den uttryckta
önskan, det så många lärarinnor som möjligt skulle yttra sig,
att få säga några ord om den erfarenhet hon haft rörande den nu å
bane varande frågan. Hon instämde med rektor Siljeström i hans
uppfattning af sjelfverksamheten, men frågade huru vida ej på
olika stadier denna genom så godt som diametralt motsatta
metoder borde framkallas? För sin del trodde tal. att barn ofta
överansträngas genom att tvingas till ett reflekterande, för hvilket de
ännu ej äro mogna. Tal. ansåg derföre, att en af orsakerna till det
gagnande inflytande lärarinnor utöfva i goss-skolans lägre klasser, är
deras förmåga att ställa sig på barnens ståndpunkt och ej försöka
höja dem till en annan, som fordrar mera utvecklad tankeförmåga.
I skolans lägre klasser bör förståndsverksamheten ej för tidigt tagas
i anspråk, då deremot den högre undervisningens mål just är att
så utveckla förståndet, att deri utgående lärjungen är mäktig att
genom eget studium öka sina på sjelfverksamhetens väg erhållna
kunskaper.
Fröken Rossander bestyrkte fröken Åsells uttalande om
hem-lexornas skadliga inflytande, och upplyste att i Stockholm finnes en
skola der hemlexor redan för 20 år sedan bortlades, och ännu en annan
skola finnes utan hemlexor. Tal. var sjelf lärarinna i den förstnämnda,
och kunde intyga att barnen der voro utmärkt kunniga. Hon hade
noga följt deras utveckling, och tvenne derifrån utgångna elever voro
nu lärjungar i den mycket höga kurs uti franska språket, som tal.
anordnat vid den läroanstalt för unga qvinnor som tal. förestod,
och af alla eleverna voro dessa de utmärktaste, hvilket ju talar för
metodens förträfflighet. Tal. använde sjelf samma metod i sin lilla
enskilda, af både gossar och flickor, till ett antal af 6 barn,
sammansatta skola. Lexorna läsas der i allmänhet under skoltimmarne,
och den lexa som under dessa inläres på 10—15 minuter, fordrar
2—3 timmar, då barnet är öfverlemnadt åt sig sjelft i hemmet.
Tal. hade visserligen fått göra medgifter i afseende på lexläs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
