Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ningen, men som grundsats hade tal. dock infört lexornas läsande
under skoltimmarne. Detta hade gifvit barnen tid öfrig at.t
sysselsätta sig med de arbeten för hvilka de hade mest håg och anlag.
Så hade en af gossarne vid nyss fyllda 11 år genomläst ungefär
hälften af Fryxells historia, samt ännu många andra historiska
arbeten, och den andre, som var mera praktiskt begåfvad, hade
utvecklat mycken färdighet i små handslöjder. I Ateneum, en
goss-skola som tal. på nära håll varit i tillfälle att följa och. mycket
ville loforda, gifvas visserligen hemlexor, men de flesta skrifningarne,
hvilka upptaga den mesta tiden, ske på skolrummet.
Tal. trodde emellertid att hemlexorna ty värr hafva goda
bundsförvandter i föräldrarne sjelfva; dessa veta ej hvar de skola göra af
barnen; de äro till öfverlopps i salongen och kanske ännu mera i
barnkammaren; modern, så väl som tjensteflickan, är derför glad att
under några timmar kunna fängsla dem vid lexorna.
Kektor Bergman bad att i allo få instämma med fröken [-Iloth-]ieb.-] {+Iloth-
]ieb.+} Han ansåg, att den diskuterade frågan var en af de svåraste
inom pedagogiken, och att den verkligen så var, framgick bland
annat deraf, att man i ingen annan fråga så slagit öfver från den
ena ytterligheten till den andra. Man hade dock att hoppas, det
svängningsvidden hvarje gång blefve mindre, tills man slutligen
uppnådde en punkt, der de båda ytterligheterna förenades. Dessa
öfvergångar mellan ytterligheter kunde iakttagas äfven i andra
skolfrågor. Så hade t. ex. flickornas undervisning förr varit helt och
hållet förlagd till hemmet; men i samma mon fordringarna på
bildning ökats har detta blifvit svårt ock slutligen omöjligt. Man måste
upprätta skolor. Och nu tycks man vilja komma derhän, att skolan
skall uträtta allt, liksom hemmet förut gjort det. För att finna
liuru förr vid undervisningen i skolan tillgick behöfva vi ej vända
oss till fäder och förfäder; mången här närvarande vet utan tvifvel
af egen. erfarenhet, att hela undervisningen i allmänhet ej bestod i
annat än att läraren gaf och förhörde lexor, och lärjungarne inlärde
dessa. Medgifvas måste visserligen, att lärjungarna äfven härvid
höllos till sjelfverksamhet, men ensidigt, i det minnet för mycket
belastades. Småningom fann man, att detta sätt att gå till väga
ej var synnerligen lämpligt, och man uppfann då något, som. kallas
preparation, hvilken göres i skolan och är en sak af stor nytta, ja
rent af nödvändig för en god undervisning, men som drifven för
långt blir till verklig skada. Det är hvarken ensamt i skolan eller
ensamt i hemmet, som barnet skall tillegna sig kunskapen som sin
andliga egendom, det är i båda tillsammans; svårigheten ligger just
i att finna den rätta fördelningen af arbetet mellan skolan och
hemmet. Yid mötet liar den åsigten blifvit uttalad, att all kunskap
skall bibringas i skolan. Härvid visa sig likväl stora svårigheter,
af hvilka tal. bad att få påpeka den olika begåfningen hos olika
barn. Om den dagliga skoltiden skulle vara den samma för alla,
och då ett fåtal mera begåfvade kanske behöfva en timme till ett
arbete hvartill andra behöfva två och åter andra tre timmar, huru
skall man då bära sig åt? Man kan icke rätta sig efter dem, som
arbeta fortast, ty då skulle de öfriga aldrig komma till någon grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
