Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
lig kunskap; rättar man sig åter efter de öfriga, så är ändå icke
mycket vunnet, ty de som kunna sluta sitt arbete på en timme,
få antingen göra ingenting under halfva tiden, eller ock lära de sig
att använda dubbelt så lång tid som den de verkligen behöfva.
Utan stor fara för de öfrigas arbetshåg och intresse kan man ej
rätta sig efter de tröglärdaste. Den största villervalla skulle
tydligen uppstå, om man tillämpade ett sådant system. — Lika oriktigt
vore det att uteslutande förlägga arbetet till hemmet; lexläsningen
blefve då blott ett minnesarbete, som alls icke skulle bidraga till
uppöfvande af sjelfverksamhet. Barnens hela och enda möjliga
sträfvan komme då ofta att gå ut på att minnas lexan, tills den blefve
väl uppläst. Frågar man då huru barnet bäst skall kunna göra
kunskapen till sin egendom och derunder hållas till
sjelfverksamhet, så förefölle det tal. som skulle detta mål bäst vinnas
genom en riktig preparation, hvilken, som fr. Bothlieb nyss sagt, bör
vara olika på olika stadier, samt genom det så bereddas inlärande,
hvilket i allmänhet eller åtminstone delvis måste ske i hemmet,
hvarvid icke kan undvikas, att de mindre begåfvade måste använda
mera tid än andra. Denna preparation bedrifves nu stundom så,
att man ej nog kan förvåna sig deröfver; talaren har t. ex. hört
en öfversättningslexa beredas till öfverläsning på sådant sätt att
läraren läste upp hvarje mening, och sade sedan hvilket ord som var
subjekt, predikat o. s. v. samt slutade med att öfversatta hela
punkten. Så gick det mening efter mening, tills hela lexan var
genomgången. En sådan preparation är vida sämre än ingen, ty den
hindrar lärjungen från att begagna sin tankeförmåga. För att vara till
gagn bör beredeisen bestå deruti, att lärjungen sjelf utfinner
meningen utan mer hjelp af läraren, än som är alldeles nödvändigt.
Några andra bestämda lagar för preparationen kunna icke gifvas;
sättet måste lämpas efter lärjungarnes olika fattningsförmåga,
utvecklingsgrad m. m. En lärare med omdöme inser snart, huru han
i hvarje särskildt fall bör gå till väga. Vid preparation af t. ex.
en öfversättningslexa bör han alltid låta barnen öfversätta, och allt
efter som de blifva vanare, hjelpa dem mindre och mindre, tills
slutligen ingen vidare beredelse af lexan behöfves. Läraren bör
dock alltid läsa igenom lexan till nästa gång och dervid ställa sig
på barnens ståndpunkt, så att han ej undandrager dem sin hjelp
vid något, som de trots allvarligt arbete ej sjelfva kunna förstå,
ty det är onödigt att slösa med en dyrbar tid och dyrbara krafter.
Bland ämnen, vid hvilka hemarbete ej borde ifrågakomma, hade
man vid detta möte nämnt aritmetik, och talaren medgåfve gerna
detta, men han ansåg att det äfven här kunde vara till gagn, att
lemna de lärjungar, som räknade långsamt, några tal till
hemarbete.
Talaren ville vidare säga några ord om en sak, som enligt
hans tanke var nära förbunden med klagan öfver bristande
sjelfverksamhet — det var bruket af privatlärare. Om man ock antoge,
att arbetet vore riktigt förberedt och fördeladt mellan skolan och
hemmet, så skulle det dock alltid komma att finnas barn, hvilka
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
