Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
/
sade till föräldrarne, att lexan vore för svår och att de måste hafva
någon hjelp. Fadern har ej tid att hjelpa barnet, modern tror sig
ej förstå lexan, men det är icke så stora kunskaper som behöfvas;
hon behöfver i de flesta fall blott se till, att barnen göra sin pligt
och i synnerhet redan ifrån början, då de äro små, vänja dem vid
att göra äfven det obetydligaste hemarbete omsorgsfullt och
ordentligt, ej låta dem skjuta upp till sista stunden, m. m. I stället
skaffar man ofta en privatlärare, hvarigenom man anser sig hafva
uppfyllt all rättfärdighet. Då läraren kommer till sin vanliga
eftermiddagslektion, kan barnet kanske icke ännu sin lexa, och som
läraren icke har lust att sitta två timmar, då han har betaldt för en,
lägger han hyende under lättjan genom att hjelpa, i stället för att
låta sin lärjunge arbeta sjelf. Det är till en början en stor lättnad
för barnen att hafva en sådan privatlärare, men då de blifva äldre,
kommer alltid en tid då de ej längre kunna begagna sig af hans
hjelp; läraren afskedas, och hur går det nu? Barnet, som ej fått
lära sig att arbeta sjelf, medan det ännu hade ytterst lätta
uppgifter, kan nu icke utan öfveransträngning medhinna de längre och
svårare arbetena. Talaren hade haft tillfälle att med sin
uppmärksamhet följa gossar från deras 8—9:de år till deras nu uppnådda
15—16:de, och har härunder gjort den erfarenheten, att de, som
aldrig haft privatlärare, i allmänhet reda sig bäst och klaga minst
öfver arbete och öfveransträngning.
Således fordras för denna vigtiga frågas rätta lösning först en
jämn fördelning af arbetet mellan skolan och hemmet, och för det
andra, att barnet genom sjelfarbete, vare sig med eller utan
ledning, inhemtar sitt vetande, hvarigenom äfven framtida
öfveransträngning förekommes.
Talaren önskade att med några ord få vidröra ett ämne, som
strängt taget ej hörde hit. En föregående talare hade yttrat att
det bestämda kunskapsmåttet, som bör inläras, nedtyngde skolan;
men om detta gäller goss-skolan, så är flickskolan icke i sin
utveckling, eller behöfver åtminstone icke vara, hämmad af dylika
lagbud, ehuru den af egen fri vilja har begått det stora misstaget att
aflas efter att vilja inlära samma kunskapsmått, soin i goss-skolan
fordras. Det är ett missgrepp att låta flickskolans klasser motsvara
goss-skolans, ty flickan har mycket annat än skolarbetet att sköta.
Ett mindre kunskapsmått väl inlärdt är äfven af mera verkligt gagn
än ett större, som mindre omsorgsfullt genomgåtts. Läraren kan
fordra, att lärjungen skall hafva riktigt tillegnat sig och väl
genomtänkt en historielexa på en sida, men han kan icke hafva samma
fordran, om lexan omfattar 5—6 sidor. Särskildt i lefvande språk
skulle en väl inlärd mindre kurs lemna vida bättre resultat än den
stora, som blifvit lösligt inhemtad, och på detta sätt skulle äfven
många af de så mycket förkättrade hemlexorna försvinna; ett sådant
förfaringssätt skulle äfven mera taga barnens sjelfverksamhet i
anspråk.
Fröken Hortense Vestman ville med anledning af ett
föregående yttrande: att lärometoderna på olika stadier borde vara dia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
