Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
hetens stora bestämmelse: sökandet af sanningen. Individualiteten bör
derför så tidigt som möjligt uppspåras och eggas till sjelfständig
verksamhet. Det ligger en missuppfattning af frågan deri, att den
endast skulle beröra sjelfverksamheten i hemmet; den rör väl lika
mycket uppöfningen af förmågan till sjelfverksamhet både i skolan och
hemmet. Bedan i namnet på skolans afgångsexamen
(maturitets-examen) ligger en fordran på en mognad, som blott kan vinnas
genom uppöfning af både de moraliska och de intellektuela
förmögenhe-terna. Det är emellertid svårt att gifva ett allmängiltigt svar på denna
fråga. Man får ej vänta för mycken sjelfverksamhet i de yngre
åren, ty det unga sinnet har då ännu allt för litet material att
bearbeta; det är derför i synnerhet farligt att bråka med de små
barnen för att få dem att tänka i förtid. Man kan visserligen
tidigt uppöfva deras reflektionsförmåga, men ofta på bekostnad af
andra egenskaper. Fröken "Vestman hade rätt deri, att den
sokratiska metoden allt för mycket tillämpas på det lägre stadiet. De
olika läroämnena passa olika väl för denna metod; historia och språk
lämpa sig ganska väl derför, naturkunnighet och aritmetik ännu
bättre; särskildt det senare ämnet, hvars lämplighet för den
sokratiska metoden en annan tal. dragit i betänkande, hade just genom
densamma vunnit ofantligt, och tal. hade med glädje funnit den stora
skilnaden i den aritmetiska undervisningen nu mot förr. Då kunde
man få höra läraren fråga lärjungen huru denne funnit lösningen
af en räkneuppgift, men utan afvaktan på svaret förklara, att detta
egentligen var likgiltigt då blott lösningen var riktig.
Tal. ville framför allt betona att undervisningen bör i första
rummet afse personlighetens utbildning.
Professor Cederschiöld trodde sig ej hafva missuppfattat
rektor Bergman, om han ansåg dennes mening hafva varit att skolans
ändamål är meddelandet af ett visst kunskapsmått. Detta talade
ytterligare för att en läkare borde hafva stämma i skolstyrelsen, för
att bedömma huruvida lärjungarnes helsa kan uthärda de
ansträngningar, som detta kunskapsmåtts inhemtande förutsätter. Tal.
ansåg för sin del att ett visst qvantum kunskaper ej vore för flickorna
nödvändigt. Många hafva afsmak och svårighet för att lära, och
den fordran, som blifvit uttalad, att der förståndet ej räcker till
minnet borde tagas till hjelp, vore väl obillig. Tal. biföll med
glädje fröken Rossanders yrkande om hemlexornas borttagande,
men hade med förfäran hört hennes vittnesbörd om huru det stod
till i hemmen; tal. fruktade emellertid att fröken Rossander hade
rätt, och att många föräldrar för tidigt skicka sina barn i skolan
för att blifva af med dem i hemmet. Om hemlexorna borttoges,
skulle flickans praktiska förmåga bättre odlas, och hemmen mycket
vinna genom flickans i denna riktning öfvade sjelfverksamhet; för
många " föga begåfvade qvinnor har just denna verkningskrets den
så godt som enda betydelsen; och ingen begåfvad qvinna finnes,
som icke vinner på att till sina öfriga egenskaper lägga den af en
praktisk utbildning för hemmets värf. Mycken tid förspilles för
den unga flickan med en massa kunskapers ytliga inhemtande, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
