Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
man anmärkta s. k. misstaget. Då all förnuftig uppfostran bör afse
både kropps- och själsutveckling, så bar man både rätt och pligt
att undersöka, huru dessa båda sidor af saken tillgodoses. Tal.
visste äfven, att fabriksbarn ofta bruka tillbringa några timmar i
skolan ; men härvid förekommer den stora skilnaden, att då
fabriksbarnen t. ex. hafva sex timmars kroppsarbete i fabriken och tre
timmars själsarbete i skolan, så hafva våra skolbarn sex timmars
själsarbete i skolan och sedan ytterligare själsarbete med hemlexor
under ett obestämdt antal timmar; men hvad blir det af
kroppsarbetet eller i allmänhet kroppsrörelsen för dessa senare? Förstår
icke hvar och en, att ett slikt försummande af kroppens öfning icke
kan försvaras, helst under en ålder, då utan allt tvifvel
kroppsarbetet eller kroppsrörelsen borde hafva mer och ej mindre tid sig
anslagen än själsarbetet? Och att detta senare skulle kunna ske ej
blott utan ringaste skada, utan tvärtom till nytta för studierna, i
allt som vore väsentligt, vore åtminstone talis öfvertygelse.
Medan tal. hade ordet, ville han äfven utbedja sig att få i
korthet hopsummera hvad som under denna diskussion blifvit sagdt om
hemlexorna. Enligt hvad af åtskilliga talare och talarinnor blifvit
upplyst, har man anledning att säga, 1) att de vålla en
öfveransträngning, hvilken verkligen och synnerligen hos de svagare
begåfvade lärjungarne kan blifva rentaf olidlig; 2) att de väsentligen hindra
från allt fritt studium i hemmet, eller det man på skolspråk kallar
hemläsning i motsats mot hemlexa; 3) att de i allmänhet hindra
från allt praktiskt nyttigt arbete, till gagn för lärjungen sjelf eller
för familjen; 4) att de störa hemmets trefnad och ungdomsglädjen
— något, som kanske äfven icke bör helt och hållet förbises i
upp-fostringen, och väl äfven 5) att — i motsats mot hvad en talarinna
i det fallet yttrat — de högst väsentligt torde bidraga att slappa
pliktkänslan, dä lärjungen alltför ofta icke skall kunna undvika att, vare sig
af giltiga eller icke giltiga skäl, vare sig alldeles icke eller slarfvigt
lara sig lexan, och sedan, om skollyckan är god — såsom hon i det
fallet ofta nog är — finna, att det går an att försumma eller leka
med pligten; o. s. v. — korteligen: hvart tal. vände sig, såge han
i hemlexorna endast hinder för en sund utveckling, och frågade,
om verkligeu intet undervisningssystem skulle finnas, genom hvilket
man kunde hoppas att undvika alla dessa olägenheter? Tal. ville
ej inlåta sig på frågan om klasssystem och fri flyttning, men
instämde med en föregående talare deruti, att ett särskildt möte för
deii frågans utredande vore ganska önskvärdt.
Tal:s egen erfarenhet, särskildt från Nya elementarskolan,
syntes honom tala för fria flyttningen. Hvad som af en talare anförts
rörande vissa förhållanden inom detta läroverk, syntes tal. innebära
en verklig anklagelse mot det nämnda läroverkets direktion och
lärare, att hafva frångått de grundprinciper, enligt hvilka
undervisningen vid detsamma bör vara ordnad; och oiu så vore, hade man
åtminstone ej skäl att skylla sjelfva systemet för följderna. Detta
är likväl en fråga, som tal. icke ansåge sig böra upptaga, men han
fann deruti ett ytterligare skäl för ett nytt sammanträde för öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
