Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
fullständigare underrättelsers inhemtande och slutligen genom
läsning af ^intressanta skildringar. Fördenskull måste i bredd med
läroboken alltid finnes goda läseböcker till hands. I sammanhang
härmed erinras om vigten af att lara barnen läsa innantill, d. v. s.
icke blott den mekaniska läsningen utan äfven att tänka öfver
samt med egna ord omtala hvad de läst. Derpå beror deras
förmåga att i framtiden på egen hand inhemta mera ; ty skolan kan ju
ändå aldrig mer än lägga grund till den bildning som sedan under
hela lifvet bör utvecklas. I språk skulle till en början hvarje
föresatt arbete genomgås i skolan. Är det en skriföfning, så böra
alla samtidigt arbeta derpå; den hjelp de dervid kunna gifva
hvarandra och den förklaring som derunder lemnas af läraren eller den
turvis till svarta taflan framkallade lärjungen gör intet ondt; att
derefter låta dem rätta hvarandras arbete jemte deraf följande
meningsskiften bidrager ganska mycket till skärpt eftertanka. Vid dessa
öfningar, bättre än genom någon annan metod, har läraren tillfälle
att underhjelpa och bedöma deras förmåga af uppfattning ocli
arbetsdrift. I den mon dessa sålunda, genom en förståndig lärares
biträde och på af honom anvisad väg hunnit utvecklas, må
öfvergången göras till verkligt sjelfarbete; men detta kommer då säkert
att blifva lättare och snabbare, än om de skola famla på en väg,
der de aldrig lärt sig hitta, eller der de under det första
hemarbetet varit ledda af en visserligen hjelpsam men ofta möjligen
oförståndig hand. Man må ej frukta för de oordningar, som
härigenom skola uppstå i klassen. En viss liflighet skadar icke, och en
duglig lärare behöfver nästan aldrig klaga öfver o uppmärksamhet.
Rektor Medéll ansåg frestelsen stor att kasta sig midt in i
det lifliga meningsutbytet om fri flyttning och hemlexor, men då han
höll före, att man endast genom ett saltomortale kommit in på
dessa detaljfrågor, och då han för sin del ej vågade en dylik
manöver, ville han försöka hålla sig till sjelfva frågan.
Denna vore emellertid en af de svåraste inom pedagogiken,
emedan ordet sjelfverksamhet råkat ut för samma missöde som det,
hvilket träffat öfveransträngningen, att nämligen blifva ett slagord,
hvarigenom det vid detsamma fästa begreppet småningom
förflyg-tigats. Då man talar om sjelfverksamhet i skolan, tänker man
sig alltid denna i motsats mot det receptiva arbete, som består
deruti, att lärjungarne följa med och tillegna sig lärarens
undervisning. Att denna motsats emellertid icke kan vara absolut utan
endast relativ, bevisas allra bäst deraf att äfven det receptiva
arbetet är en yttring af sjelfverksamhet, lleceptivitet och
sjelfverksamhet äro således endast till graden skilda från hvarandra. Skolan
får ej hos sina lärjungar förutsätta förmågan af sjelfverksamhet;
hon måste tvärt om genom undervisning småningom uppfostra dem
derför: det vore en verklig olycka, om vare sig skolan eller
hemmet på barnen ställe för stora anspråk i detta afseende.
Derigenom skulle bland annat framkallas den i talarens tanke sorgliga
företeelsen af professorskor redan i skolans mellersta klasser, och
hvilken man igenkände på en ytterlig brådmognad i vissa hänse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
