Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
noga afväga de fördelar och de olägenheter, som så väl af en sådan
organisation som af det fria tillträdet till läroverket skulle erhållas.
Tal. vore öfvertygad, ehuru ban icke ville underkänna fördelarne,
att olägenheterna vore vida öfvervägande. — De qvinnor, som
önska en mera akademisk bildning, eller särskild utbildning för
fack-lärarinnekallet, hafva ju tillgång till universitetet; och i Stockholm
finnes ju äfven en enskild undervisningskurs, som söker fylla ett
liknande syftemål, och som under flere års tid med framgång verkat
för det samma. Tal. ansåg, att ju mera ett läroverk kan begränsa
sin uppgift, dess säkrare fyller det den samma; och rådligt vore i
allmänhet ej att under samma skolorganisation söka förena flere
skilda ändamål. — I Finland och på flere ställen i Tyskland hade
s. k. qvinliga akademier blifvit anordnade — ett anspråksfullt namn,
men som icke betecknade något annat än fria föreläsningskurser,
afsedda för unga qvinnor, som utöfver den högre flickskolans mått
ville utbilda sig i någon eller några grenar af vetande. Tal. trodde,
att dylika föreläsningskurser äfven hos oss skulle kunna anordnas
och vore öfvertygad, att här ifrågavarande önskemål för
qvinnobild-ningen härigenom skulle bättre tillgodoses, än om det skulle sökas
i förening med lärarinnebildningen.
Professor Cederschiöld instämde med rektor Siljeström, i
synnerhet som tal. hade ett angenämt minne af den första
lärokursen för qvinnor, der fal. varit lärare och hvilken kurs hade rektor
Siljeström samt detta mötes ordförande till främste upphofsman.
Ett sådant lif och intresse för kunskap som der, hade tal. aldrig
annorstädes funnit, och undervisningen hade der just så ordnats att
intet ämne varit obligatoriskt; tillträdet hade äfven varit fritt för
både åhörarinnor och elever, för andra qvinnor så väl som
lärarinnor.
Rektor Medéll ville upplysa, att han alls icke menade, det ett
seminariums lärare på hvaije särskild punkt af ämnet skulle bibringa
pedagogiskt vetande; tal. antog^ dock som grundsats att en dylik
lärare äfven borde undervisa i sitt ämnes metodik, samt öfvervaka
lärjungarnes praktiska öfningar. Inför en blandad krets af
lärjungar skulle läraren kanske dragas från metodiken, hvilken visserligen
ej bör föras in på det pedagogiska käxets ledsamma område, men
som på hvarje ämnes hufvudpunkter bör framhållas. Tal. instämde
för öfrigt med de 2:ne föregående talarne om behöfligheten af högre
kurser för den qvinliga undervisningen, der denna kunde taga form
af föreläsningar, hvilken metod högligen skulle befordra
sjelfverk-samhetens utveckling; men tal. ville, att dessa kurser skulle verka
fristående, och seminarierna ej frångå den plan, som för deras
uppgift var den rätta.
Fru Adlersparre öfverensstämde i hufvudsak med rektor
Siljeström, och ansåg ej att de praktiska svårigheterna skulle blifva så
stora, som man här förutsagt. Tal. undrade om i Finland särskilda
lärarinneseminarier vore upprättade, eller om icke
lärarinnebildningen just besörjdes af de akademier som lektor Humble omtalat.
Tal. var liksom rektor Siljeström viss om att lärarinnans menskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
