- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Adertonde årgången. 1876 /
10

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

lefva, börja arbeta. Under tjugu års tid är man sysselsatt med
en enda person i hela verlden, sitt eget jag, och sedan skall
man börja verka och lefva för andra! Huru skall det tillgå?

Jag tror icke, att det tjenar till någonting att uppställa
vore det ett aldrig så högt mål för uppfostran, om man ej i
tid, det vill säga tidigt, börjar tillämpa och utföra sina vackra
teorier. Det är ej nog att säga, att när barnet slutat
sina studier, sin skolgång, skall det börja ett skönt lif af
verksamhet för det allmänna, af nytta för andra, af själfuppoffring.
Detta sköna lif måste börjas nw, redan nu måste barnet
begynna med det, som under hela dess jordelif sedermera skall
blifva dess skönaste uppgift, att göra något för andra, att
glömma sig sjelf i tanke på den som behöfver dess hjelp.

Här är ej fråga om någon öfverdrift; det är icke meningen
att genom stark "drifning" framtvinga förtidiga blomster ur en
konstlad känsla af lifvets ansvar och pligter. Förståndigt och
varsamt bör denna ömtåliga angelägenhet skötas. Men det är
ej rätt, att unga menniskor få lefva en stor del af sitt lif,
länge efter det medvetandet oin pligt, ansvarighet och lifvets
ändamål kunde varit väckt i deras inre, utan att med en
handling, knappast med ett ord hafva visat sig ega kännedom
derom, att de icke äro till allenast för sig sjelfva.

Jag erkänner, att jag härvid tänkt mest på gossar, gossar
af den bildade klassen. De första aderton eller tjugu åren af
deras lif äro som regel den uiest egoistiska tillvaro man gerna
kan tänka sig. Det begäres intet af dem, utom det att de skola
vara flitiga i skolan och hafva god matlust när de komma hem.
Äro de dertill aktsamma om sina kläder, så är det utmärkt
snällt af dem. (Att sätta i fråga, att en gosse skulle laga sina
sönderrifua kläder, vore naturligtvis någonting oerhördt). Allt
göres för dem; intet af dem. Så taga de sin
mogenhetsexamen. Hurudana äro de då? Hvad duga de till? Hvad skulle
de göra, om deras föräldrar fölle ifrån och lemnade dem utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1876/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free