Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
ehuru korta och i förbigående gifna, dock ganska värderika
förklaringar af denna dikt och derigenom än mer underlättat dess
riktiga uppfattning. I hans intressanta skrift: »Faust en
själs-Jiistoria» förekomma flere jemförelser mellan denna dikt och den
Gudomliga komedien, och på samma gång anvisningar till den
senares rätta tolkning. Att dessa båda, hvarandra belysande
skrifter, blifvit nästan samtidigt utgifna, är ett för vårt lands
estetiska bildning, serdeles gynnsamt, sammanträffande.*)
Professor Bottigers fina och målande penna har redan förut
skänkt oss ett slags förberedande inledning till Divina Commedia
genom den fängslande skildring af Dantes lif och öden, som
förekomma i 39:de delen af Svenska Akademiens Handlingar.
Med hänseende till karakterernas storslagna ädelhet, handlingens
rikedom på vexling och rörlighet, situationernas gripande effekt,
ämnets politiska och religiösa storhet samt framställningens
mästerskap kan ofvannämnda biografi betraktas nästan som ett epos.
Den ät’ ett värderikt stycke historia frän denna intressanta tid,
då civilisationen började vakna från sin långa medeltids-sömn,
och då Italiens folk och småfurstar voro dess första
representanter och beskyddare; denna tid, som både i politiskt ocli
konsthistoriskt afseende lyser af statsmäns, vetenskapsmäns och
konstnärers snille i förening; denna tid, då sångens och konstens
idkare verksamt uppträdde äfven på det politiska fältet och
skrefvo och stredo, ledo och blödde för handlingens och tankens
frihet. Det var Dante, som började raden af italienska
renais-sancens stora skalder; det var hans samtida och vän Giotto,
som öppnade raden af dess stora målare. Båda i förening sökte
lösgöra menniskoanden från medeltidsväseudets tryckande bojor
och menniskolifvet från dess asketiska förakt och förtryck.
Hjelten, den i det praktiska lifvet ingripande befriaren, rönte
*) Om rykte och analogi ej bedraga, kunna vi vänta ett dylikt än lyckligare
sammanträffande, såvida nämligen den efterlängtade svenska öfversättningen af
Faust snart utkommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
