Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
såg öfverraskad på henne och kunde så länge han lefde ej glömma
hvad han såg. Ryss-skepparen berättade för Karen hur
berg-ningen tillgått; gamle far klappade med barkad näfve sin båt som
gjort så god tjenst, och såg forskande på de unga.
Klockan 12 samlades alla kring middagsbordet, och nu
berättades hela förloppet. Lika förfärlig som kampen om lifvet varit,
lika enkelt framstäldes den. Det är endast qvinnorna som tillåta
sig att blekna, då män och fäder äro i hafsnöd.
Då Jon sofvit oafbrutet i åtta timmar, kunde han stå upp
och gå hem med de sina. Modern gick med, som hade det fallit
af sig sjelft, och på hennes arm satt gossen.
Framkomna till stugan, såg den gamla qvinnan sig länge
omkring. Väggarne voro maskstungna, men allt var rent och
snyggt. En fattig flicka, som Maren hade till hjelp, satte fram
kaffe. Man och hustru voro till mods som om de varit i kyrkan.
Äfven utom hus såg modern sig väl omkring. Här var fattigdom
men ingen nöd, det sågo de kloka, gamla ögonen väl. Jon var
en bra karl och hade fått den rätta hustrun, det förstod den
erfarna husmodern och var nöjd. Efter att ha sagt några goda
ord till afsked gick hon hem, som hon var kommen, utan alla
upphäfvelser.
Följande dag steg handelsmannen in till presten med
bekymrad uppsyn och började tala om Karen: hur hon varit
förlofvad med honom sedan båda voro så godt som barn, hur de
sedan föga eller intet sett hvarandra förr än på sista året, hur
Karen mer än en gång uttryckt sin tvekan och slutligen sagt till
fadern en dag, att ej allt var som sig borde mellan henne och
presten, att det icke var hans fel, men att det vore bäst att
säga till honom att allt var slut mellan dem. Handelsmannen
berättade vidare hur han ej velat höra på det örat, men då han
sett flickan förändras och mista sitt glada lynne och då
slutligen föregående dag kapten Ywofl’ hemställt till honom med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
