Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’242
mörkret utan att någonsin finna en väg till sanningen, och som
lefvat så helt och hållet förgäfves, att ej ens hans misstag komma
vetenskapen till godo, är redan en sorglig företeelse. Den blir
det dubbelt, då hjertat der under sammankrympt, sä att det blott
på denna ena punkt — den vetenskapliga ärelystnaden — kau
känna vare sig fröjd eller smärta, och då ingen mensklig ömhet
får ersätta det hopp om odödlighet som glider undan. Man
behöfver ej vara grånad för att hafva erfarit att ungdomens idealer
och förhoppningar, liksom mannaålderns sträfvanden, kunna
omintetgöras eller lemnas ouppnådda. Men detta behöfver ej i sig
ega något af den smärta, som skalden uttryckte, då han sade sitt
»namn vara skrifvet i rinnande vatten» — gömdt hvarken i ett
fäderneslands, ett hems eller en vänkrets’ minne. Och denna
smärta är just Mr Casaubons, ehuru af honom känd blott på det
torra sätt och till det grunda djup, hvaraf hans lilla och sjelfviska
natur var mäktig.
Lydgate’s och Rosamonds äktenskapshistoria är en väl
beräknad motsats till Casaubons och Dorotheas. Då i den senare
en hustrulig hängifvenhet förspilles på den inbillade
vetenskapsmannens kalla sinne, förspilles i den förra en verklig vetenskapsman
genom en hustrus köld; det ena förhållandet är lika fint tecknadt som
det andra, och det är blott den större ovanlighet, Casaubons och
Dorotheas karakterer ega, som gör att man med mera intresse följer
deras utveckling.
Lika sant menskligt som Casaubon är äfven Bulstrode skildrad;
den förre är ej gjord till andefattigdomen men till en andefattig,
Bulstrode ej till sjelfbedrägeriet men till en sjelfbedragare. Vi hafva
redan sagt att Bulstrode icke är en vanlig skrymtare af dem
som t. ex. Dickens skildrat. G. Eliot ger honom en vida större,
vi skulle vilja säga uppskakande betydelse, ett mycket djupare
kraf på vår medkänsla. Har hon tecknat honom med en
så förfärande skärpa, att hans bild liksom etsas in i vår själ.
Denna sjelfbedragare är gripen midt i vår på dylika sjelfbedräge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
