Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’243
rier rika tid — liksom nästan hvarje tid, hvilken efterträder en
af stora andliga rörelser — och en hvar har säkert haft tillfälle
att lära känna denna den sorgligaste af alla villor: en menniska
tjenar sitt jag i tron att hon tjenar Gud. Men inom den nyare
diktens område har väl denna villa aldrig blifvit mera gisslad än
i Bulstrode’s person. Utrymmet har ej medgifvit oss att i alla
dess enskildheter följa denna omutligt skarpa och på samma
gång så menskligt tecknade bild. Det är den samma som förf.
gifvit i Romola, der man af den liflige och begåfvade söderns
son Melema lär samma sanning som af den kalle ocb inskränkte
engelsmannen Bulstrode, en sanning som i G. Eliot’s diktning
städse är hufvudgrunden både för personlighetens och
händelsernas genom denna framkallade utveckling: en sanning, hvilken
kunde blifva inskriften på hvarje alster af G. Eliot’s författarskap,
den att: O ur deeds still travel with us from af ar And u-hat ive
have been, makes us what we are. Andra författare kunna af
denna sanning vara lika genomträngda, men få ega den makt som
G. Eliot att i skildringen af de själstillstånd, som betinga fall
eller seger, att i fasthållandet af handlingarnes obevekliga
följder ådagalägga den samma. Det är i skildringar som den af
Bulstrode, hennes konst når sin höjd just i förbund med den
djupa sedlighetskänsla vi redan betonat såsom det andra stora
draget i G. Eliot’s författarskap, och denna förening ger ett. verkligt
öfverväldigande intryck af giltigheten i den sedliga grundlag, som
är sammanfattad i de orden: »hvad menniskan sår skall hon ock
uppskära.»
G. Eliot’s rika egendomlighet bör för att rätt blifva känd
belysas från många andra sidor än den vi redan framhållit; vi
måste inskränka oss att endast antydningsvis beröra några af
dem, såsom hennes val af ämnen, arten af de typer hon helst
gifver, samt det säregna sätt hvarpå hennes skaplynne uti
framställningen röjes, d. v. s. hennes stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
