Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’247
erfarenhet. Och man måste dess mera beundra mångsidigheten i
hennes begåfning, som till fullo bibehållit den qvinliga — i
allmänhet närsynta — blickens egenskap af iakttagelsestyrka för det
närliggande och lilla, på samma gång som den eger den mera
manliga fjärrblicken öfver det hela. Man finner hos henne föga
af den subjektiva prägel, som vanligen ger qvinlig diktning dess
rfinhet och innerlighet, utan i stället en hög grad af objektivitet,
och dock äro hennes skildringar genomträngda af just dessa
särskildt qvinliga egenskaper. Om någon, obekant med verkliga
förhållandet, skulle vilja spåra en manlig hand i teckningen af
Middlemarcli s manliga personligheter, måste Rosamond och
Dorothea, om icke annat, rubba iakttagarens mening, ty blott en
qvinna kan, så som här skett, följa alla skiftningarne i andra
qvin-nors skaplvnnen.
Endast geaom de redan gjorda anmärkningarne om G. Eliot’s
stil kunna vi här beteckna densamma, ty utrymmet nekar all
belysning genom exempel, hvilka också, ryckta ur sitt sammanhang,
blefve som ädelstenar utan infattning. Ingenstädes i sin diktning tro
; vi att G. Eliot utvecklat just stilens mästerskap högre än i
Middlemarcli. Lugn, klar och kraftig, obekant med hvarje brådska
meller knagglighet, är den det fulla uttrycket af hennes tanke; här
och der kommer en träffande bild: alltid blixten som upplyser,
aldrig dimman som höljer. Det — på ett undantag när —
konstnärliga herraväldet både öfver ämnet och den språkliga
formen, hvilken osökt bildas till skönhet under hennes per.ua,
; ger intryck af det krafternas jämnmått, af den lekande lätthet
1 att öfvervinna svårigheter som tillhöra mästaren; en lätthet
hvilken döljer det allvarliga arbete hvaraf den betingas, och bekräftar
den skenbara paradoxen att, om konsten icke cir lätt, är den
omöjlig.
På samma gång som rikedomen, böjligheten och styrkan i
hennes språk väcka kännares beundran, ådrager sig hennes trogna
I återgifvande af landsmålen språkforskares uppmärksamhet. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
