Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkningar än de blott estetiska, och en gång komna till tals,
låta de ej tysta sig.
Vi sade att dessa anmärkningar ej voro af blott estetisk
betydelse, men de ega äfven en sådan. Uttrycket realism har, om
vi ej missminna oss, blifvit förebrående användt om G. Eliot’s
författarskap, synnerligen om dess framträdande i Middlemareh. Menar
man dermed den strängaste trohet mot verkligheten, som genomföres
i en skildring hvilken liknar lifvet deri att den visar oss öden, som
hvarken falla helt under lyckan eller olyckan, utan sant
menskligt ega en blandning af båda, så har man alldeles rätt, utan att
vi kunna inse att detta berättigar klander. Men menar man
dermed att förf. låter oss följa hufvudpersonerna genom deras
ödens vexlingar och sedan lemnar dem, utan att gifva någon
klarhet öfver huru deras inre lif genom deras yttre öden slutligen
utvecklas, synes oss deremot det omdömet berättigadt att förf.
väl ensidigt följer- den s. k. realistiska konstriktningen, en
ensidighet som åter röjer le défaut d"une qualité.
Man söker urskulda förf. dermed att just sådant ter sig
lifvet. Man varsnar t. o. m. sällan hos hvarandra det själsarbete G.
Eliot afslöjar, är det då ej för mycket begärdt att hon också skall
visa detta själsarbetes slutföljder? Då författaren med den
obevekligaste klarhet påpekar hvad vi sjelfva i hvimlet sällan klart se:
den dorn inisstag och brott medföra; då han ger oss sedliga och
konstnärliga lifsbilder, skall man då också ställa den fordran till
honom att han skall vara ett slags siare, som genomskådar och
lägger i dagen hela lifsutvecklingen inom den trånga ramen af en
roman?
Dessa fordringar beaktar heller icke realisten. Han har löst
sin uppgift, om han gifvit en trogen bild af det som är eller
varit; en författare med idealitet deremot visar oss lifvet
framgående i förädlade former ur och genom de öden han skildrar.
Realisten säger oss blott huru — något som vår egen iakttagelse
äfven kan göra; hvad vi derför främst vilja veta är hvarför och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
