- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Adertonde årgången. 1876 /
325

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’325

stannade vid hvarje bänk, för att helsa på de välkända kunderna
och besvara deras artigheter.

Men i och med belägringen förändrades olyckligtvis allt detta.
Pappa Stennes parterre stängdes för allmänheten, den blef en
nederlagsplats för petroleum, och, tvingad till oafbruten
vaktgö-ring, tillbragte den stackars mannen sitt lif med att, ensam och
utan ens sin pipa, irra omkring i de öfvergifna och illa medfarna
buskagen, och fick först sent på qvällarne, då han vände tillbaka
hem, återse sin gosse. Men också skulle ni sett hans mustascher,
då han talade om Preussarne!

Lille-Stenne deremot hade ingenting att invända mot detta
nya lif.

En belägring — hvad kan vara roligare för gatpojkarne?
Ingen skola — inga lexor; »lof», dagarne i ända, och gatan
liflig som ett marknadstorg.

Pojken sprang ute hela dagarne. An åtföljde han
qvarte-rets bataljoner då de marscherade till utanverken, noga utväljande
den, som hade vackraste musiken, och i det fallet var lille-Stenne
högst sträng. Så förklarade han obevekligt att 96:te bataljonens
musik ej dugde för två styfver, men att femtifemmans var
för-förtjusande. An såg han på när mobilregementena exercerades,
och så hade ban »qeuerna» sedan.....

Med korgen under armen sällade han sig till dessa långa
rader af väntande, som i vintergryningens dunkel bildade sig
framför slagtarnes och bagarues portar. Här gjorde man, under
kallt fotbad, nya bekantskaper och pratade politik, och blef,
såsom mr. Stennes son, aktningsfullt uppmanad att yttra sina
åsigter.

Men det roligaste af allt var ändå dessa splitter nya
förströelser, och främst det beryktade galoclie-spelet, som de
bretag-niska mobilsoldaterna infört under belägringen. När lille-Stenne
icke var på vallarne eller vid bagerierna, så kunde man vara
säker att träffa på honom vid pågående galoche-spel i ett hörn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1876/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free