Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’339
På andra sidan låg Aspöja. Solen stod nu högt på himlen
•och sken öfver fjärdar, öar och skär med förbländande glans.
Hela himlen var klar och blå, blott öfver Aspöja låg en dunkel
sky. Var det skuggan af forna mörka minnen eller var det
naturens lek? Jag vet det icke och hade ej heller tid att tänka
derpå, ty nu sattes maskinen åter i gäng med full fart, och snart
voro vi alldeles inne bland S:t Änne skärgårds löfskogbeväxta
holunar och skär, som äro långt fagrare än dem vi hittills farit
förbi. Det bar nu af rätt söder ut öfver Finnfjärden och vidare
tättt förbi Håskö genom ett smalt sund emellan nämda ö och
Enntö, och vi hafva nu kommit till Gryts skärgård. Naturen
blir härefter mera allvarlig. Furuskogen tager åter öfverhand
på klipporna, ehuru här och der i omvexling med ljusa björkar,
hvilkas glesa kronor böjas för hafsvinden. På vår högra sida
skymtar Orren fram — denna fjärd, som hos skärbon har allt
annat än godt rykte, enär han i sin nyckfullhet ofta kan »spela
värre än sin namne i skogen». Vi närma oss allt mera
fastlandet,, — men der till venster hafva vi ju redan Kettilö, målet
o o •
för vår färd. Ångbåten flaggar, de väntande batarne lägga till,
våra saker nedfiras i en hast, och ångbåten lemnar oss,
fortsät-tamde sin resa vidare söder ut.
Snart voro vi i land på vår bestämmelseort, men det blef
nu ett bråk att få sina saker uppburna, uppackade och
instuf-vade i stugan, som vi hyrt för en tid af sex veckor. Jag hann
till en början knappast med att fråga mig sjelf, om naturen här
motsvarade min förväntan, och skulle jag hafva strax gjort mig
denna fråga, hade den säkerligen blifvit besvarad med: nej!
Kettilö är en klippfull ö, med föga djup jordgrund annat än i
enstaka försänkningar. Ekar och oxlar hafva således svårt der
att hinna samma praktfulla storhet som på fastlandet, och
björkarna qväsas icke endast af hafsvinden, utan af menniskohand
•genom återkommande hamling för löftägt. Senare på dagen, då
våirt packningskaos något hunnit ordnas, hvilade jag ett par ögon-
Tidtkrifi för Hemmet. 18:de årg. 5:te o. 6:te haft. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
