Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
och oupphörligen kastad fram och tillbaka ocji till slut bragt
ur all jemnvigt. Under eftervintern 1763 och i dylik
sinnesstämning for hon en gång öfver till Sjöö, hvarest under
samtal med grefvinnan De la G-ardie harmen och svartsjukan utbröto
med hela häftigheten af hennes lynne, hennes för tillfället
tygel-lösa känslor. Grefvinnan bibehöll visserligen lugn och värdighet
det yttre; men skall af uppträdet blifvit så skakad, att den
häftiga sinnesrörelsen tros hafva bidragit till hennes snart
derefter timade död. Fru Nordenflycht for hem till sin boning, det
så kallade Lugnet; men med ständigt växande stormar i sitt
hjerta. Under våren 1763 förvärrades kropps- och själstillståndet
mer och mer. Om henne slutligen inträffade död och om
orsakerna dertill finnas inga säkra underrättelser, men flere vexlande
sägner. Den vanligaste är, att hon, hvilken man kallat Den
svenska Sappho, sökte sluta sina dagar på samma sätt som den
grekiska skaldinnan, och att hon störtat sig i böljorna, men
blifvit med lifvet uppdragen; — eller ock, att hon isådan afsigt
sprungit oklädd till stranden, men blifvit hejdad och tillbakaförd;
och att dessa försök, det ena eller det andra*), ådragit henne
en förkylning och deraf följande bröstvattensot. En prestman,
dock okallad, besökte henne under sjukdomen flere gånger. Vid
besvarandet af hans meddelanden var hon dock ganska fåordig,
men försäkrade sig nöjd med att dö. Nådemedlen ansåg lion
ej heller nödvändiga för sin frälsning, utan hoppades också utan
dem på det högsta väsendets kårlek och barmhertighet. Till hennes
sjukbädd skyndade både Gyllenborg och Fischerström med råd
och med vänskaps- och ömhets-betygelser. Men numera kunde
ingenting gifva lif åt de domnande själskrafterna, ljus ät det
mörknande sinnet, tröst åt det förtviflade hjertat; förtvifladt kanske
*) Berättelsen om dessa dränkningsförsök voro den tiden allmänt gängse.
Gyllenborg har hvarken upptagit eller förnekat, utan förbigått dem med tystnad
och blott i allmänhet klandrat de många osanna rykten och försmädelser, som
blifvit mot skaldinnan utspridda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
