Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
kyrka, hvarest hennes stoft blef invigdt åt den sista hvilan, åt
det verkliga lugnet.
Ja stoftet! men ryktet, minnet? Det ovanliga i uppträdandet
och verksamheten väckte också efter hennes död ofta nog en
undran, som ej alltid var beundran, och de sista uppträdena
föranledde alltjemnt uttryck af klander, medömkan eller åtlöje.
Annu fjorton år efter hennes död framkastade Kellgren i
skaldestycket Mina Löjen begabbande ord om den svenska Sappho, och
huru hon var mer både ful och älskogskrank ån den grekiska,
hvilka speord af då rådande tidsanda ofta och under bifall och
löje upprepades. Men å andra sidan höjde sig ock deltagandets,
tacksamhetens och rättvisans röster. Man tycker sig förnimma
en inom allmänna tänkesättet fortgående tvist mellan de olika
atsigterna. Hela hennes lefnad anmärkte några, var ju en den
fullständigaste vederläggning af hennes lära om qvinnans
sjelfständighet? Ja, svarade andra, men huru många snillen hafva
ej likaledes och på ett vida mer stötande sått genom sin lefnad
vederlaggt sina läror. — Några påpekade det dystra moln, i hvilket
hennes lefnadssol nedgick, och som kastade förmörkande skuggor
tillbaka öfver hennes lif och framåt öfver hennes minne. Ja!
svarade andra, men om hon sjelf aflidit några år förut, eller
Klin-genberg några år sednare, skulle troligen hennes lefnadssol nedgått i
den herrligaste glans. — Några klandrade bristen på religiositet.
Ja! svarade andra: men också hon var ett barn af sin tid; och de
läror, hon i stället hyllade, hade i sig sjelfva flere ädla sidor ocli
hade blifvit henne af ädla personligheter meddelade. —• Men, sade
man, den våldsamma, stormande häftigheten! Ja! svarade andra,
men af hvilka svåra pröfningar, Tidemans, Fabricii och Klingenbergs
död oeh Fiseherströms köld hade ej det ytterst känsliga hjertat slag
efter slag blifvit träffadt; — och den utomordentligt starka
känslighet, som slutligen krossade också denna fantasiens martyr, — det
var dock just den, som förut lifvad af ädlare tankar alstrat de
sånger, som på sin tid tröstat många andra krossade hjertan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
