Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
peka livad vi anse felaktigt i motionärens lagförslag, samt att
— med förbigående af allt som år ovärdigt den »större publikens»
och den ädlare pressens uppmärksamhet — framhålla af den
sydsvenska tidningens artikel endast de konseqvenser som den
klarsynte och fördomsfrie läsaren deraf drager — och antyda
ovär-diolieten och maktlösheten af ett stridssätt sådant som der be-
O
gagnas.
23, En saga,
7 April 1877.
IJet var en saga — jag den aldrig glömmer! —
Kring landet ljöd, af smärta fylld och hån,
Om svensken som ej mer i bröstet gömmer
Ett hjerta för det land han stammar från:
»Om njutning», hette det »och vinst han drömmer,
Men somnar på sin post som Sveriges son,
Förgäter lifvets allvar, lifvets fara,
Och folkets vara eller icke vara.»
O tyst! Det kan ej vara sannt. En dvala
Har fallit öfver odalmannen blott.
Ånnu ej veklig tid med känslor fala
Hans svenska hjertelag besmitta fått.
Han skall stå upp på nytt och handla, tala,
En villig kämpe för allt stort och godt,
Och på den kärlek, i hans hjerta brinner,
Sin son då fosterjorden åter finner.
Till dess, till dess, du nordens ädla qvinna,
På Sveas altar ensam offra må.
All flärd, all sjelfviskhet låt der förbrinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
