Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
hade dock en hel verld at’ tro på äktenskaplig sällhet att bygga
hans lycka med, och dertill mitt unga, varma hjertas kraf att
älska sjelfförglömmande och trofast. Men redan tidigt lade jag
bort att svärma, hoppas och drömma — min lefnadsdag skulle ej
sådana känslors solsken belysa — och i mitt stilla sinne beredde
jag mig att vandra min väg, bunden af inga andra familjeband,
än det kära fädernehemmets. Aldrig lärde likväl någon att högre
än jag skatta äktenskapets mening. Den kärlek, som i alla
lifvets skiften satt så huld och bofast vid härden af mitt hem, den
var af Gud, och genom den fostrades min tro.
Den lS:de Augusti.
Ni minnes ju den dagen jag första gången såg er? De ord
— jag skulle vilja kalla dem profetior — som då uttalades, gingo
aldrig ur mitt minne. Under kommande år tänkte jag ofta på
det ni sade om den ensamma qvinnans plats i
verldshushållnin-gen, och det blef mig så visst, att sökte jag blott med glad och
kärleksfull håg, så funnes der nog rum äfven för mina ringa
krafter. Och jag bedrog mig ej. När jag nu blickar tillbaka öfver
den tid, som flytt, vågar jag i ödmjukhet tro, att mitt lifs
gerning burit frukt inom ett och annat af de områden, som ni
kallade välsignelsebringande, och huru ofta har jag ej tackat min
Gud för det han lät mig vara till hands, obunden och fri, när
de moderlösa behöfde stöd och de på årslånga sjukbäddar
lidande, lindring, ömhet och vård.
Men hvarför skrifver jag om allt detta? Kanske för det en
plan, som har ett visst sammanhang dermed, börjar mer och mer
sysselsätta mina tankar. Jag är ännu ej ense med mig sjelf och
kan ej se min väg rätt klart — ty
»Wer einmal bier hat in geliebten Angesicht
Des Todes Bild gesehn, vergisst es ewig nicht.
Der Schatten legt, wohin fortan dein Auge schaut,
Sich tiber allés, was dir lieb ist oder traut.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
