Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
till målsman för det slags darwinism i pedagogiken, som vill åt en
viss art af förmåga, förut bestämd genom ett af vissa vederbörande
gjordt »artificielt urval», tillförsäkra skolans (och dermed i framtiden
högst väsentligt äfven lifvets) förmåner, och som med sitt »stå eller
stupa!» verkar att förqväfva, förtrycka alla andra förmågor. Den
gynnade arten är denna receptiva förmåga, som i skolan går och
gäller under namn af »godt hufvud» — hvad hon ofta är — och
som visar hvad hon duger till genom att med lätthet tillegna sig
lexor, i hvad ämne det än vara må. Det är denna förmåga, som, i
fall de yttre omständigheterna blott äro någorlunda gynsamma,
finner skolarbetet jemförelsevis lätt, ehuru väl på senare tider detta
arbete kan sätta äfven en sådan förmåga myror i hufvudet, under det
andra, som antingen hafva af naturen en svagare begåfning, eller
blott en olika begåfning, eller slutligen erfara yttre omständigheters
hindrande inflytelser, måste kämpa, som för lifvet, för att hålla sig
uppe. Det är den nämnda förmågan, som i skolan företrädesvis
uppmuntras med belöningar och derigenom i ickc ringa grad äfven
predestineras till företräden på embetsmannabanan o. s. v. Man kan ej
heller neka, att det nämnda »urvalet» har från en viss synpunkt
mycket skäl för sig, alldenstund det är antagligt, att de, som utan
hänsyn till något eget, hvad hr A. kallar, »tycke ocli smak» eller några
egna »befängda nycker» (= naturliga anlag), hafva förmåga att, i skolan
med lätthet utföra hvad helst dem ålägges, skola äfven framdeles i
lifvet icke allenast bevisa sig ega en ganska framstående skicklighet,
utan äfven befinnas företrädesvis benägna att utan invändning af
något slag antaga för godt hvad helst dem bjudes och befalles, och
derigenom qvalificera sig såsom särdeles användbara verktyg för en
högre vilja; hvaraf dock ingalunda följer, att denna gynnade art
innesluter hvarken de bästa hufvuden ej heller, torde man kunna säga,
de bästa menniskor. Tvärtom kan i sistnämnda hänseende med skäl
frågas, huruvida, i fall en utveckling på grund af detta urval får fortgå
genom några generationer, man ej ma befara, att resultatet till slut
möjligen kan komma att blifva ingenting annat äu den af Wellington
så mycket fruktade skolprodukten »smart devils».
Hr von K. å sin sida åter förordar det undervisningssystem, som,
hvad de naturliga anlagen beträffar, låter allt gälla hvad det kan
gälla; som gifver den — fysiskt eller andligt — svagare individen den
tid, han behöfver för täflan med bättre lottade kamrater; och som,
genom båda dessa omständigheter, icke blott förlägger den
darwini-stiska striden mellan man och man på en naturlig grundval, utan
verkligen deruti inlägger ett moment af kristlig kärlek, genom hvilket
allt de naturliga stridigheternas grymma inflytelser i väsentlig mån
utjemnas; och skulle ej, månne, ett sådant system vara att föredraga
framför det förut nämnda, hvilket i sanning hvarken är naturalistiskt
eller kristligt? Och månne ej, på tid och längd, detta kärleksfullare
system skall befinnas, när allt rätt öfverväges, vara det i sjelfva ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
