Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
logiskt-praktiska grundbrist. Till begreppet om denna redan här
i lifvet försiggångna nya födelse hörer dels, att för
menniskosjälen framhålles ett alldeles nytt innehåll, nämligen en fullkomlig
rättfärdighet, hvilken är någonting annat än allt sinligt, dels att
detta innehåll af själen på ett så nära och personligt siitt
omfattas, att för hennes öga ingenting, icke ens döden, ligger
der-imellan. Men rättfärdighet — det är harmoni med Guds vilja,
och då Guds vilja är ett uttryck af hans tankar, som utgöra den
yttersta normen för all sanning, så innesluter rättfärdigheten uti
sig den eviga sanningen. Och då rättfärdigheten och sanningen
sålunda innebära öfverensstämmelse med Guds vilja och tankar,
och dessa tillika utgöra den grund, på hvilken hvilar all harmoni
öfver hufvud d. v. s. all skönhet; så är både det goda och det
sanna och det sköna inneslutet i detta, som i den nya födelsen
varder den menskliga personlighetens fritt tillegnade egendom.
Det ligger der alltsammans för en tanke, som tillräckligt vaknat
till besinning för att kunna undersöka, hvad der fins, ehuru det
visserligen är rättfärdigheten som ur trons synpunkt träder i
förgrunden, emedan det är denna gåfva som på det rikaste och mest
personliga sättet uttrycker, hvad som åt tron erbjudes och hvad
hon längtar efter.
Då den hedniska lifsåskåduitigen saknar detta begrepp af
en ny födelse, genom hvilken allena menniskan personligen kan
hos sig förverkliga sin bestämmelse, så har härigenom i sjelfva
verket för hedningens medvetande bortfallit den grund, på
hvilken han sjelf skulle bygga, vare sig att hans byggnad skulle
vara ett verk af rättfärdighet och godhet, eller af sanning eller
af skönhet. Icke så att förstå, som skulle ban icke haft någon
sann kunskap om dessa ting. Angående vissa sidor af dessa
stycken kan mången hedning ännu i dag vara den kristna
verldens läromästare. Icke ens så, som skulle han alltid på ett i
ögonen fallande sätt hafva neddragit dessa idéer inom det sinliga
och dymedels förorenat dem. Med abstraktion från sina religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>