Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
undergräfva den. Dorothea fann vid Wills sida ett lif som tog
hennes hjerta och hennes åtrå att gagna i fullt anspråk, dels
genom »den hustruliga hjelp» hon var lycklig att få gifva sin
make i hans offentliga värf, dels genom clet välgörande inflytande
hon utöfvade på sina närmaste.
Så till vida synes allt godt. Och likväl ligger det ett visst
vemod öfver afslutningen af George Eliots roman. Förf:n talar
om offer å Dorotheas sida, 0111 höga sträfvanden, som icke få
något, mål, om en tro som tar form af illusion. Han erinrar sig
med bitterhet hurusom den tid är förbi då för naturer sådana
som en Sancta Teresia funnos stora lifsuppgifter, sådana som en
klosterlifvets reform 111. m. Och han ställer sig sjelf ej helt
utanför den krets, som beklagar att en personlighet af så
sällsynt begåfning, så rik på andeligt stoff, som Dorothea, skulle
»gå upp» i en annan och verka endast inom den trånga
familjekretsen.
Läsaren måste också, kanske mot sin vilja, medgifva att det
ligger en olöst motsägelse mellan Dorotheas första höga
äktenskapsideal och den bild förfin med några få drag ger af hennes
lif såsom Wills maka. Dorotheas andra äktenskap framstår
nämligen här alldeles likartadt med Helenes, medan det dock råder
en himmelsvid skilnad mellan de båda qvinnornas skaplynne och
själsriktning. Helene kan gå upp i en annan utan att förlora
något af sig sjelf, och hon skall i äktenskapet, såsom det af
ålder gestaltat sig, finna all den utveckling, hvaraf.hon är mäktig.
En qvinna som Dorothea deremot skall, medvetet eller
omedvetet, nödgas afstå något af sin egen personlighet för att kunna
gå upp i en annans; för många af hennes yppersta naturgåfvor
skall det nutida äktenskapet, så som förfin tecknar det, icke hafva
något bruk, för många af hennes högsta lifsbehof icke någon
tillfredsställelse.
Ar nu detta ett missförhållande, oskiljaktigt från
äktenskapets natur, och hvilket alltså en Dorothea, en Lydgate och deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
