Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Då hvilar längese’11 i glömskans elf
Allt hvad vi nu till qvinnans lof orera:
Man plägar ej med fraser proklamera
En sak som redan faller af sig sjelf.
Men storma en gång mot vår fria kust
Barbarer, afundsjuka mot vår lycka,
Och vilja de i våldets band förtrycka
Hvad vi fått kärare än lif och lust.
Då sätten sjelfva svärdet i vår hand,
I Nordens mor, och ingen fegt skall bida,
När eldade af Er vi gå att strida
För älskad frihet, älskadt fosterland.
Då, vid trumpetens smattrande musik,
Ej vin, men blod vi vilja låta rinna
För hvarje ädel, hvarje värdig qvinna,
Ung eller gammal, fattig eller rik.
K. Wicksell.
†
12. H. W. B.
Kurra gömma.
(Teckning efter naturen.)
Det var en qväll i min lefnads vår,
Då re’n jag nalkades tretti år
Och hunnit vishet och minnen samla
Och whist-erfarenhet bland de gamla. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
