Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.162
ännu mer än eljest gjorde sjukdomens härjningar i hennes
utseende märkbara.
Detta så tydliga bevis på hvad hon måtte lidit under hans
frånvaro, rörde måhända någon sträng i Kasimirs hjerta, ty
han gick sakta fram till soffan och sade:
»Du har skickat efter mig, Honorine, och jag är här, så
fort jag kunnat komma. Ar du sämre, min vän?»
»Doktorn säger, att jag snart måste dö, Kasimir.»
»År det Konrad?»
»Ja, han är här.»
»Men han kan misstaga sig. Vi skola hoppas det.»
»Han misstager sig icke. Jag visste det sjelf äfven utan
honom», sade den unga qvinnan allvarligt. »Och jag sörjer
ej deröfver. Mitt lif har kanske icke varit, hvad det hade
kunnat vara.»
»Jag vet det», sade Kasimir bittert, »men hur kunde jag
hjelpa det?»
»Men innan jag dör, o Kasimir, längtade jag att få
bekänna för dig — — att jag älskat» — — hon stannade blygt
tvekande.
»Du behöfver ingenting bekänna», sade han kallt. »Jag
vet det redan. Jag fick veta det just på min bröllopsdag.»
»Hvad?» sade hon med fasa i sin blick.
»Din kärlek till din kusin. Han skref om det sjelf till
mig.» *
»Hvilken nedrighet! hvilken lögn!» utropade hon. »Han
hade ju fått afslag af mig, nyss innan du friade. Jag hade vid
fjorton år svärmat en tid troligen mer för hans kadettuniform
än för honom sjelf, men det var ingen kärlek. En hastigt
■öfvergående barnslighet, det var allt. Och detta har du trott,
Kasimir? Och det var detta, som åstadkom denna häftiga,
hemska förändring hos dig? Ack, jag ser det nu alltsammans.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>