- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
188

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.188

öfverensstämmelsen i deras skåp lynnen, gemensamheten i deras

sträfvanden, och dessutom visste han, hvad hon ännu aldrig

sett, det som fanns i hans hjerta. Han behöfde blott utsträcka

armen, och hon skulle hvila der. Förstod hon hvad detta ville
7 i

säga? Det var kanske endast en darrning i luften, som sade
honom, att hon började ana det, der hon stod qvar invid
honom, och han vågade ej, för hennes skull kanhända lika mycket
som för sin egen, förlänga dessa sekunder af sällhet och af
qval. Och ändå — hvarför icke? Vinsten var oerhörd. Den
hade blott ett fel — den skulle vara sliden.

Han höjde långsamt sitt bleka och vackra ansigte, och i
det han sakta sköt henne bort ifrån sig, sade han:

»Du har räddat mig, Antonia. Ändtligen har skorpan,
som betäckte mitt verkliga väsen, brustit. Äfven jag älskar
sanning och trohet mer än min egen lycka. Ändtligen
igenkänner jag mig sjelf — — idealet inom mig, som kan offra,
ocli offra med glädje. Tack, min högsinta flicka för att du
icke lät fresta dig af allt detta yttre glitter och prål, som pä
alla sidor omgifvit dig. Hvem lärde dig midt ibland stora
verldens falskhet en sådan trohet och en sådan sanning?»

»Det var kanske hon», sade Antonia sakta, »som vi båda
älskat.

De tego.

Plötsligt hördes ett buller. Antonia spratt till.

».lag hör vagnshjul», utbrast hon, »de komma.» Och med
ungdomens lyckliga och grymma tanklöshet, förglömde hon
allt för ögonblickets sällhet och ilade utför gångstigen för att
möta dem.

Han stod ensam qvar. Under några sekunder arbetade
en våldsam smärta inom honom, men han kufvade den med
kraften af sin starka vilja. Hans drag återtogo en fridfull
stillhet. Der han stod lutad mot dörrposten och såg hur de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free