Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
att mamsell Sara (som sett alla sina försök att blifva fru i
huset stranda mot den eljest fullkomligt kufvade gubbens i
detta fall oryggliga envishet) hade en rik enkling i kikaren at
Beata, en man, som kunde blifva ett stöd för familjen, om
aflärerna skulle gå illa. Det glunkades redan derom, ty fadern
hade, i detsamma han började ledsna vid sjelfva lifvet, äfven
börjat ledsna vid medlen till dess uppehållande. Vid den
tiden var Erik verkligen jägmästare, och han var, hvad som
var underligare, trogen sin barndomskärlek. De hade icke
skrifvit till hvarandra — men han kom.
Beata var borta den eftermiddagen, bjuden af den rike
enklingen på en utlärd till landet. Erik träffade endast faster
Sara. Hur det gick till, vet jag ej alldeles, men han reste
utan att se Beata.
Några dagar derefter hade den rike enklingen fått sin korg,
och de sju barnen långt uppe i Norrland återfått sin
gouver-nante.
Efter ännu sex år var fadern död,-konkursen utagerad,
fastern giktbruten och förlamad bunden vid sängen, och Beata
broderande vid fönstret, trots sitt ena öga, från tidigt på
morgonen till sent på qvällen. Då hände det underbara, att Erik
återkom än en gång.
»Beata,» sade han, »vet du att jag sökt dig här förut?»
»Mig!» sade hon med bestörtning.
»Jo, jo, jag kunde just tro, att du ej visste det, det är
ju så likt henne, den illpariga käringen derinne, och en dåre
var jag, som for, utan att se dig sjelf. Men nu är jag här och
tänker icke släppa dig. Bostället är i ordning — tre rum och
kök — ligger lite ödsligt, men vi ska’ nog veta att trifvas,
vi två.»
»Ack, jag kan icke,» sade Beata och vred sina händer.
»Hvad är det för spektakel, kan du inte?»
»Hon ligger ju derinne alldeles hjelplös, Erik. Alla afsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
