Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(53
från dagsverkarne, som körde plogen på de närliggande
iik-rarne, ned till flugan, som, nyss uppväckt ur vintersömnen,
surrande, dansande menuett på hästens hufvud och gaf denne
skäl att betvifla, att på jorden fans rättvisa, då der fans flugor.
På vägen, som ledde mellan fälten, stodo en man och
ett barn, godsherrn och hans son.
»Se», sade mannen och sträckte ut handen öfver nejden,
»nu har våren åter kommit till vårt land. — Nu lägges fröet
ned i jorden, i förhoppning om att det skall spira upp och
gifva oss god skörd och mycket bröd. — Jag tror det blir
ett godt år, men vi fa se till hösten.»
»Här är också våren», sade solstrålen — ty det var han,
som såg allt detta — och lekte skälmskt med gossens ljusa
lockar. »Här fins mark att beså och skörda, men vi få se
till hösten.» — Så flög han vidare.
Ett stycke derifrån låg en fattig koja, med låga, sneda
fönster, hvari mången ruta blifvit ersatt med gamla trasor.
»Hvad kunna väl de menniskor, som bo här, tänka om
våren», undrade solstrålen, »det måste jag se». Ilan flög dit in.
En blek mager qvinna, på hvars ansigte armodet tryckt
sin stämpel, satt och spann; på golfvet lekte ett par trasiga barn.
»Se solen», sade qvinnan och log; »välkommen! Nu slippa
vi frysa längre.»
»Nu blir skogen snart grön», ropade ett af barnen, »och
smultron och blåbärstiden kommer.»
»Du hade orätt, tant Grå», sade solstrålen. —- »Farväl sä
länge! Snart kominer jag tillbaka och vårdar
smultronblommorna åt er!»
Präktigt och glittrande utbredde sig det vida hafvet.
Vågorna dansade muntert i solskenet och stänkte sitt hvita
skum mot bränningarne.
»Den långa vintern är ändtligen förbi», sade en sjöman,
som stod vid stranden. »Nu börjar åter mitt fria, muntra lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
