Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•192
teologer nöjaktigt framställa sina begrepp; de voro icke
förenade med yttre logiskt sammanhang, utan egde i den qvinliga
och poetiska känslans djup sitt egentliga samband; hennes
»system» var vunnet mindre genom tänkandet än genom
skaldenaturens aningsfullhet, genom dess flykt undan abstraktionerna
för att eldigt sträcka sig efter den outtömliga,
oändligt sammansatta helheten. Skalden är nästan aldrig en
tänkare i ordets stränga mening, fastän han, genom att i dikten
låta den konkreta verkligheten framstå ursprunglig och bel,
ofta i sina skapelser samlar ett rikt tankestoff, hvilket kommande
tider afvinna ett begrepp, liksom en oljedroppe kan pressas
ur en sommarskörd af rosor. E. B. B. egde i sällsynt grad
det omättliga skaldesinne, som, ohejdadt af logiska taggar,
suger näring af allt; hennes jemnvigt rubbades ej på färderna
mellan antikens sinligt naturstarka skönhetsverld till’de rymder,
dit bibeln eller Dante eller Milton lyfte henne. Den fulla
försoning mellan antiken och kristendomen, menniskans ande
och Guds, som är en ännu olöst uppgift, framtidens största
uppgift, föreföll E. B. B. redan vunnen. Hennes kristnade
humanitet syntes henue innebära lifsmodets, hoppets religion
för hela naturen, antikens fullbordan ej dess motsats; ett nytt
glädjeämne till lifvets fullhet, ej i något fall ett afdrag deri.
Vill man se olikheten mellan E. B. B:s hellenism och
antikens ensidige anhängares, må man jämföra hennes dikt »The
dead Pan» med t. ex. Schillers »Die Gotter Griechenlands»
eller Swinburnes »Hymn to Proserpina». Den Schillerska
dikten är en enda melodisk längtanssuck efter den sköna verld
skalden vill återkalla, och hvilken han, idealisten, i sin fantasi
ombildat så, att den ej längre liknar verkligheten, utan skaldens
drömmar om densamma. Der talar hela hans tidsskedes
trånad från ett bristfullt närvarande, från den tidens omenskliga
kristendom, hvilken andar som Schiller måste fly, för att
stanna i den skönhetsdyrkan, som kännetecknar hans litterära tide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
