Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
en pligt, och dess fullföljande ej blott lika dyrbart för henne,
som hans uppgift för honom, utan lika vigtigt för det hela.
E. ß. B. menar härmed, att qvinnans anlag, af hvad slag de
vara må, i sjelfva sin tillvaro innebära rätten att, liksom
mannens, uppskattas med hänsyn till deras samhällsuppgift och
samma rätt att, med denna deras uppgift i sigte, erhålla
utbildning och användning. Hon förkastar den åsigten, att denna
utbildning och användning blott bör ega hemmet i vanlig
inskränkt mening som mål, och att qvinnans intellektuella
begåfning endast skulle hafva rätt att odlas i fall
mannen är hågad att anse den som ett tillskott i hemtrefnaden.
E. B. B. medgifver icke, att qvinnans andliga begåfning mera
än mannens behöfver stympas för att kunna tvingas in i det
pligtområde, som tillhör det enskilda hemmet; hon anser
tvärtom att hvarje undertryckt naturanlag hos qvinnan, som
hos mannen, skall skada utvecklingen af de öfriga, och att hvarje
anlags rätta bruk är för det med anlaget förbundna ändamålet.
Derför låter E. B. B. sin Aurora — viss som denna är, att
skaldekallet varit det för henne rätta, och att hon fyllt detta kall,
som en ansvarsfull lifsuppgift — ej ens i den stund, då
hennes hjerta slutligen strömmar öfver i bekännelsen af sin
kärlek och sina lidanden, frestas att för Bomneys fötter kasta sin
lyra — för att låta honom trampa på den oin honom så godt
syntes; ej heller låter E. B. B. henne begå den otroheten mot
sig sjelf att påstå, det hon åt dikten bevarat sin kärlek endast
genom saknaden af en man att gifva den åt.
Det är emellertid icke blott i fråga om den andliga
be-gåfningens frigörelse, som E. B. B. vill yrka jämlikhet mellani
man och qvinna. Hon anser, att den förre lika afgjordt är
hänvisad till samma inre frigörelse som den senare, för att åt
sina krafters utöfning — de må ega ett teoretiskt eller
praktiskt syfte — gifva verklig betydelse. Har E. B. B.
tillerkänt man och qvinna samma rätt, emedan de äro menniskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
