Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
jungfru fått den betydelse af »gatläggningsstamp», hvilken det
eger ej blott hos oss utan ock i Danmark, såsom genom en af H. C.
Andersens sagor är allbekant. Där stafvas också båda orden lika:
Jomfru. Äfven tyskarne kalla en dylik stamp för Jungfrau,
och fransmännen för demoiselle. Med jumfru som benämning
på ett kärl kan man för öfrigt också jämföra det äfven hos oss
använda franska namnet på en stor butelj: dame-jeanne,
egentligen »fru Johanna» — ett namn som också har intresse genom
den märkliga metamorfos det undergått i engelsmännens mun.
De förvandla den hedervärda damen till en liten maskulin
demi-john »half-Johan».
Fröken är lånadt från tyskan och skiljer sig från det
bekanta Fräulein endast därigenom att Frau här antagit den
nordtyska förminskande ändelsen -ken i stället tör den
sydtyska -lein. Man kan altså öfversatta fröken med »en liten Freja».
Hvem kan undra pä att en så vacker titel sträfvar att uttränga
ordet mamsell, som ej förmår uppvisa lika högättade språkliga
anor? Annars är mamsell, eller i ursprungligare form
mademoiselle, bildadt af madame alldeles som fröken af fru: genom
tilläggandet af en diminutivändelse, som här råkat bli längre än
själfva stamordet dam, af hvilket i ma-m-sell endast m återstår.
Det egentliga skälet hvarför ordet fröken har en viss
förnäm karaktär ligger emellertid ej i dess härledning, utan
sammanhänger med kulturhistoriska förhållanden som gå tillbaka
ända till medeltiden. Orsaken är att söka i vårt svenska
riddar-väsendes tyska härkomst. Titlarne herr och fru voro i
Tyskland från början riddaren och hans maka förbehållna; inom de
adliga familjerna utbildade sig också först titeln fröken som
benämning på riddarens dotter. Så väl i Tyskland som i
Skandinavien har detta senare ord längre än både herre- och
fru-benämningen bibehållit sin gamla förnämliga klang. Ånnu på
1600-talet gafs det som titel till furstliga prinsessor; ordet
prinsessa fans då ännu ej i vårt språk. Själfva drottning Kristina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
