Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 -
kallades Fröken. Under de två sista århundradena har det
inträngande franska elementet i vårt språk mer och mer gjort
sig gällande såsom intagande ett högre socialt trappsteg än
tyskan: man jämföre de franska orden lakej, hotell, salong,
cléjeuner med de tyska betjent, värdshus, förmak, frukost.
Men icke få tyska ord i vårt språk vittna ännu att tyskarne
under en tidigare period af historien varit för oss det förnäma
och belefvade folket, efter hvars mönster de högre klasserna
bildat sina seder och sitt tal. Utom själfva orden förnäm och
belefvad kunna vi erinra oss de likaledes från tyskan stammande
artig, höflig och mänga andra. Till dessa sluter sig också
ordet fröken, som bibehållit sin rang trots franskans
bemödanden att ersätta det med sitt mademoiselle, mamsell, och som
nu till och med ses undantränga detta.
Innan vi lemna ordet fru och dess stamslägtingar må
ännu ordet fruntimmer med några ord omtalas. Timmer, som
hos oss endast är »byggnadsvirke», har i det tyska Zimnier
utvecklat betydelsen »timrad stugas, »boningsrum».
Frauen-zimmer, efter hvilket vårt fruntimmer, tidigare uttaladt
fruen-timmer, är bildadt, betyder egentligen »frustuga». Genom en
naturlig betydelse-öfvergång användes ordet icke blott om själfva
rummet utan ock om dess samlade invånarinnor. I denna
kollektiva mening talar man ännu om »hoffruntimret» såsom
sammanfattningen af hofdamerna. Ånda in på 1700-talet kunde
man säga fruntimret, där vi nu måste säga fruntimren. Sà
använder också Holberg ordet, då han talar om »de gamle Dage,
da Pruentimmeret drak Koldskaal om Soinmeren og spansk
Viin om Vinteren». Slutligen har uttrycket kommit att
användas om en enda kvinlig individ. Ordet är icke lyckligt
bildadt och föga vackert, men kan numera svårligen undvaras
såsom den feminina motsvarigheten till karl. Vårt kvinna har
liksom en viss ideal högtidlighet kring sig. Det hör ej till
språkets skiljemynt: man vänder det i handen innan man ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
