- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
16

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

ner det icke. I stället för kär och okär hade man då andra
uttryck; man ser dem t. ex. i Håvamals råd till gästen att ej
stanna för länge, ty

Ljuf varder led,
om han länge sitter
på främmandes bänk.

ßedan på 1200-talet har emellertid ordet här vunnit
infödingsrätt i vårt land. I skrift träffas det, så vidt vi kunnat
finna, tidigast i Alsnö-stadgan, det berömda dokument, genom
hvilket »adliga frälset» hos oss infördes; Konung Magnus
Ladulås talar där i förbigående om sin »lcyærce» broder Bendigt
(Bengt). Ätt ordet sammanhänger med det latinska carus, det
franska cher, behöfver knappast påpekas; sä mycket svårare är
att säga på hvilken väg det kommit till oss och hvad som
kunnat gifva anledning till upptagandet af ett så obehöfligt lån.
Platt-tyskan, genom hvars förmedling annars nästan alla gamla
romaniska ord i vårt språk blifvit införda, tyckes härvid ej
hafva spelat någon roll, ty detta språk känner själf icke ordet
kär. Lika litet finnes det i anglo-saxiskan.

Kanske skulle någon vilja rädda vårt språks ära genom att
påstå det blott vara en tillfällighet att ordet kär ej blifvit
an-träffadt i de allra älsta nordiska urkunderna: likheten med det
latinska carus skulle bero ej på lån utan på ursprunglig slägtskap,
såsom ju förhållandet är t. ex. med likheten mellan vårt moder
och romarnes mäter. Ett dylikt försök strandar dock mot en
ljudlag, som vi förut nämnt: ett latinskt c (franskt ch)
motsvaras i inhemska nordiska ord ej af k utan al’ h: cannabis
(det franska chanvre) blir hos oss till hampa. I själfva verket
har sannolikt vårt språk en inhemsk slägting till det latinska
carus. Vi igenkänna lätt clenna slägting, hur lågt i dyn ban
än sjunkit, om vi dels ihågkomma den nämnda ljudlagen och
dels minnas att ett latinskt längta hos oss gärna motsvaras af o
t. ex. i det nyssnämnda mäter — moder. Från att beteckna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free