Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Jag går sä ensam i fjerran land,
Och ej mitt modersmål här jag hör;
Väl skön den är, denna stolta strand,
Men ohörd här ju min suck nu dör.
Den sorgsna främlingen ensam går.
Väl leker löjet kring min mund,
I hjertat gråter dock saknad stor.
Väl kan jag skämta så mången stund,
Men evig längtan inom mig bor.
0, at,t jag såge min första vän
I frid och salighet snart igen!
Ack, lär mig följa den smala stig,
Som mig till Herren, till henne för!
Visst himlaportarna öppna sig,
Då hennes stämma jag åter hör,
Då med en salighet utan namn
Jag åter hvilar i modersfamn!
»Den sista Juli. I dag är hennes födelsedag till ett evigt lif.
Ilär har ingen sett, ingen älskat henne! Hennes sista dagar på jorden
fira uppståndelse i mitt minne, och den underbara segren öfver döden
står åter klart för mig. — O Herre, lär mig sträfva till ett evigt mål.
Jag är så ensam på jorden. Hvad skall jag göra med denna kärlek,
hvars föremål sväfvat ifrån mig högt öfver stjernorna? Skall jag
begrafva den i mitt bröst? -—
Den första gång på jord, ack, då
Jag slog mina ögon upp,
Då blickade jag i en himmel blå;
Min moders strålande öga det var,
Min barndoms himmel så mild och klar.
✓
I ungdomens vårdag med strålande blick
Jag tårfulla ögat slog upp.
O, då från den himlen ett svar jag fick,
Så varmt af kärlek och hopp.
Min moders själfulla öga var
Min ungdoms himmel så djup och klar.
Nu står jag allena på öde strand,
Slår sörjande ögon upp;
Men se, från ett högre, ett sällare land
Mig möter en stråle af hopp.
Min moders älskande blick det är;
Till himlen mig leder den stjernan kär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
