Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Hvar skal! jag nu börja eller sluta? I tidningarna kan du läsa
allt allmänt, således är det blott mina privata intryck, jag har att
redogöra för. — Festdagens morgon gick jag kl. 8 i kyrkan, der
biskopen predikade, och messning och sång gjorde ett högtidligt intryck.
»Vår Gud är oss en väldig borg» klang ståtligt under de gamla
hvalfven. Efter denna festens invigning gick man hem att äta frukost,
och efter en stund åter till kyrkan, der jag fick god plats och
öfver-skådade skånska folkets blomma i all dess prakt. En rikedom af
vackra och täcka ansigten och smakfulla toaletter! — Rektor, som då
processionen, var kommen och de kungliga intagit sina platser, uppsteg
i kathedern och talade, var klädd i en gammal kåpa af purpursammet
ined guldkanter och en vidunderlig kardinalhatt. Jag tyckte mig midt
inne i en af Ingemans romaner, då jag såg denna menniskomassa
under dessa åldriga hvalf, solen som lyste in genom de målade fönstren,
konung, prins och riddersman samt sköna damer. En professor från
Bostock var nästan det mest medeltidsartade. En lång man med svart
hår och markerade drag, ett slags Faustgestalt med en underlig snitt
på sin drägt, rödt sammet kring halsen och en bred gyllene kedja
med ett skådemynt.
Låt mig med tystnad förbigå den oändlighet af tal, som vankades.
Kantaten var utmärkt vacker och särdeles väl sjungen. Aldrig har
jag med så mycken 1 an dsm annakärl ek sett våra Upsalaprofessoror B.
och P., som då bland främlingarna. På eftermiddagen var promenad
i Luudagård, och jag måste medgifva, att den senare är mycket mera
storartad än vår Odiuslund. Så prägtiga kastanjer, lindar och bokar
har jag icke förr sett. Qvällen kom och grupper af pittoreskt
bondfolk ströfvade förbi oss bland den andra menniskouiassan. Snart
måste man dock lemna allt ocli begifva sig liem för att bereda sig
till balen.
En praktfull aublick mötte, då man inträdde i Föreningens sal,
der balen skulle firas. Namnet Esaias Tegnér mötte först ögat i den
kedja af store mäns namn, som prydde salen. Det är en vacker
tanke, sora också ser bra ut. Gallerienia voro fullsatta med damer i
lysande drägter. I salens fond var ett upphöjdt rum såsom choret i
en kyrka, och de förnämsta damerna voro samlade der. Jag kom som
en liten tunn mjölkdroppe i all denna grädda. I denna helgedom
mötte mig också damerna D. och ß. i rosenfärgadt siden. Jag hörde
talas om en dam i guldskir öfver hvit atlas, men jag såg henne ej
och anser henne för en myth! — Silkessatnmet, flor och siden blänkte
och strålade i alla färger, och min festprakt förekom mig som »the
sober grey silk», i hvilken alla engelska rumanguvernanter från och
med Jane Eyre uppträda. Kungen såg trött ut, dansade blott
skyldighetsdansar och försvann tidigt. Prins Oscar kom, skakade hand
och var nådig och vänlig. Hvilken ovanlig förmåga har han ej, att
se och känna igeti folk! — Topelius och jag återsågo hvarandra, och
(let var ett ständigt presenterande. Man superade. Jag vill ej här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
