Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
tala om jettelaxar och fåglar i sin fjäderskrud, men alls icke råa.
•utan bildade, med handtag i hufvudet. Slutligen for man hein trött
af prakt och lefvande, men väcktes följande morgon af nya skott till
nya högtidligheter. Den dagen voro vi på middag hos professor O.,
•och sedan på studentfesten. Den var. olik våra Knutsfester ; man satt
i rader, hörde tal och sång, men rörde sig ej fritt som hos oss.
Slutligen kom ett fyrverkeri, hvars like jag aldrig drömt om. En syn af
lust och fasa. Det föreföll mig som om en komet stött samman med
vår jord och exploderat med brak och eldregn. Nordstjernan strålade
■omgifven af skimrande gnistor, en gigantisk korg, full af
mångfärgadt-blomster, förbyttes till tre brusande eldkaskader. Det susade, fräste
oeh blänkte, och folket jublade. Omgifven af rosiga skyar stod Tegnérs
staty och pekade med sin griffel på Lunds vapen och Gari den XV:s
namn. Det såg ut som en tanke och var sagolikt. Lugn och klar
stod månan på högblå himmel, dä vi vände oss hemåt, och snart
drömde vi om fantastiska saker. Ännu en promotionsdag; först meclecin.
så filosofi, temligen lik våra. På festen i Lundagård, som följde,
väldet skönt att,få vara ute i friska luften, se folk, men ej trängas. 1
dag kl. 2 reste våra iipsalieusare, samt norrmän och danskar till
Köpenhamn.
o
T . . —
På detta vackra ställe, der alla känna och älska dig, och jag ofta
har glädjen att höra ditt namn, kan jag ej underlåta att skrifva
några ord. Jag kom hit i måndagsafton och reser i morgon. O.
■hvad här är förtjusande vackert! Då man kommer hit från Skåne,
måste man utbrista med Geijers ord i visan:
Må kornet, rågen
på slätten trifvas än så väl.
Till skogen, vågen
och bergen trår min själ.
Dessa blåa berg med sin hemlighetsfulla slöja, dessa skogbeklädda
höjder och leende gröna dalar, och den djupblå Vettern; du känner
allt detta! Men ack, i denna trakt har du också genomlefvat mycket
lidande. Kanske har det förmörkat den för dig?
Egentligen skulle jag hafva rest på tisdagsaftoneu, men
bestormades med böner att stanna öfver onsdagen, J-s födelsedag, och
i djupaste hemlighet äfven min. Husfruns dag firades med oändligt
mycket grönt och kransar, sälen var en löfsal, ljuskronan behängd
med luftiga, doftande linnoarankor och sjelfva rättaren skref vers
och tolkade tjenaren as känslor ganska bra. Den vackraste kransen
var den af blomstrande barn kring den glada modern. Ångbåten
gjorde mig ett spratt och gick ej som jag trott, och nu måste
jag-dröja en dag till. Nu hafva vi också varit vid Dunkehallar och det
vackra Husqvarna, der vi promenerade till alla fallen och Ebbes qvarn.
Tidshr. för hemmet 23:dje årg. 2:dra häft 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
