Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
hjul är som ett moln med vederkvickande regn. Det kommer så
friskt hemifrån. Blomdoft från kära själar, samtal med dem, som
blickarna ej nå. Jag ville arbeta dubbelt så mycket för sådan skörd;
ty att låta pennan löpa, dansa och svänga sig, är då intet något
arbete.
o o
o
L. nära Stockholm —
Nyss uppkommen ur ett uppfriskande sjöbad begagnar jag
ögonblicken, innan mitt värdfolk kommer hem från staden, för att tala med
dig. Annu är jag qvar på detta förtjusande ställe. I går ämnade
jag resa, men blef så hjertligt ombedd att stanna qvar, att det är
omöjligt neka, isynnerhet nu, då dagarna äro så vackra. Hvad jag
njuter af den naturskönhet, som omger mig! Den är nästan
öfverväldigande. Jag förstår hvad Irma i Auerbachs bok kände, då hon
låg i skogen och tyckte sig försmälta till ett med naturen och bli en
ton i den stora lofsången. Jag vandrar ut om rnornarna uied
Robert-sons biografi uuder armen, åtföljd af den stora hunden, som blifvit
min vän. När han ligger vid mina fötter och ser på mig med de
kloka ögonen, och böljorna slå mot strand, ocli träden susa, så är det
som om allt ville tala, men ej kunde det ännu. Då måste jag tänka pä
do bundnas lösning, de döfstummas helaiide och Guds barns härliga
frihet Ett högre hopp rörer sig i mig, jag tycker mig vara som ett
litet hoptorkadt frö, när dagg faller och sol skiner. En oändlig
känsla af framtid vaknar, men behofvet af hjelp är stort. Jag kau
ej gifva ord åt allt detta. Tacksam är jag att få gå så här allena
för mig sjelf. Det. var en öfverraskning att fä so K—s i Söndags
morse, men de försvunno soui en vision. H. sade: »hvad du måtte
ha skrifvit mycket i sommar.» Ack nej! Jag har blott sugit in alla
dessa daggdroppar, som en törstig planta. Nu kan jag icke producera
något. Ilur katt du bry dig om mig? Sednare på söndagen kommo
A. H. och E. G., två lifliga flickor, som lefva for filantropiska idéer
och svärma för folkhögskolor etc. etc. Jag tyckte om dem, men
kände mig som en mygga bland bin! — Jag är en smula modfäl]d,
ty min arm är svag och trött. Jag duger ej att virka och sticka
mera. Dessa de vigaste arbeten ute, har jag kanske hållit för mycket
på med. Intet, arbete ät dig som förr om somrarna. Jag liade alldeles
glömt bort, att det fordrades någon försigtighet mer. Det hade varit
så roligt börja en julklapp åt dig. Sä ämnade jag, men nu gör jag
ingenting, skrifver ej heller länge i sender. Dummare är jag också
än förra sommaren.
Flera vänner hade hjelp t Thekla mod utgifvandet af en
bok för barn och som man kallade Aret. Den utkom om
hösten 1868. Hvar och en af Theklas vänner hade jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
