Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
tiden hos oss kommit rätt mycket i bruk, bär för öfrigt mera
en norsk form än en svensk; bos oss ljuder namnet från
gammalt oftast Estrid, liksom mot det norska Askjell vanligen
svarar vårt Eskil, mot det norska Asbjörn vårt Esbjörn, äfven
uttaladt som Esbern. Urspi-ungligen hette äst med en fullare
form anst; ännu har vårt språk en nära slägting till detta ord i
ynnest, äfvensom en annan i det från tyskan lånade gunst, hvars
g är samma för betydelsen mindre väsentliga tillskott som skiljer
det tyska gleich från vårt Wc, det tyska Gncide från vårt nåd.
Orden äst, ynnest, gunst, af-und höra alla till verbet unna,
som egentligen betyder »vilja någon väl», »hålla af».
Danskarne hafva Ynde i betydelsen »täckhet», och däraf ynäig
»täck». Kärlekens gudinna är ju också skönhetens.
Liksom vi i svenskan bilda en sammansättning nit-älslcan,
hafva danskarne ett Nid-Tcærlied; men i betydelsen skilja sig
de båda orden, och ’ detta på alldeles samma sätt som de
franska orden zcle och jalousie, af hvilka det förra betyder
»nit», det senare »svartsjuka», ehuru båda hafva sin källa i
samma grekiska ord zelos »nit». Äfven det tyska Eifersuclit,
för hvilket man fordom äfven kortare sade blott Eifer, visar
huru nära begreppen »ifver» eller »nit» och »svartsjuka» stå
till hvarandra, om ock sammanhanget på ett mera
psykologiskt än filologiskt riktigt sätt angifves i det oefterhärmliga
tyska ordspel, som man tillskrifvit den store teologen
Schleiermacher:
Eifersucht
ist eine Leidenschaft,
die mit Eifer sueht,
was nur Leiden schafft.
Hos danskarne var det enligt uppgift Oehlenschläger,
som i början af århundradet gjorde det föråldrade nidkær åter
gångbart i samma mening som det hvardagliga slcinsyg.
Svartsjukan säges af Runeberg vara »kärlekens och hatets
■dotter». Danskarnes nid-kær visar att detta missfoster, lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
