Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
som ofta människors barn, bildar sitt namn i anslutning till
sin faders. Vi hafva i det redan omtalade af-unä ett
liknande exempel. På grund af det nämnda språkliga
sammanhanget må ännu några hithörande uttryck för svartsjuka här
upptagas. Endast på denna grund — ty hvarken den sats,
hvilken redan kyrkofadren Augustinus anför som ett gammalt
ordspråk: qui non zelat, non amat »den som ej är svartsjuk,
älskar ej», eller arabernas kärfva, äkta österländska rim man
la ighàr, liimàr »den som ej är svartsjuk, är en åsna»,
innehåller tillräckligt skäl att bland hemmets ord inrymma en
plats åt ett så hemfridsfiendtligt begrepp som detta.
Huru är då själfva ordet svartsjuka att förklara? Ett
liknande uttryck finnes, sä vidt vi känna, icke i något annat
skandinaviskt eller icke-skandinaviskt språk, med undantag af
finskan, hvars mindre brukliga musta-tauti dock uppenbarligen
är bildadt efter det svenska ordet: musta betyder »svart», tauti
är egentligen samma ord som död, med vanlig finsk
förvandling af d t-ill t, men har i finskan antagit betydelsen »sjukdom».
Åtminstone sedan midten af 17:de århundradet (1649) är
ordet svartsjuli hos oss brukligt. "Lucidor har äfven det
motsvarande substantivet under den för oss mera främmande
formen svartsot. Svårligen går det an att låta denna svartsot
vara en half efterbildning af det latinska melan-cholia,
»sjukdom i svarta gallan». Att tyda ordet som »den mörka, dystra
sjukdomen» är ej häller möjligt: en dylik namngifning bär en
alt för modern och alt för litet folklig prägel för att i detta
fall kunna anses sannolik. Fru Nordenflycht talar om »afunds
tadelsvärta», men icke häller detta gifver oss någon hjälp;
om ordet afsåge lusten att måla sin rival så svart som möjligt,
borde det ej hetat svartsjuka utan svartsjuka.
Snarare våga vi tro att ordet har sin förklaring i det
inom Sverges nordligare bygder kända skämtsamma uttrycket
att draga svarta strumpor, användt i betydelsen »vara svart-
Tidsh-ifi för hemmet. 23:dje årg. 3:dje liäft. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
