Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Det räknades som dyrbara fynd, hvar gång man lyckades af
någon vallflicka eller någon till staden kommande bondhustru
uppsnappa en visa; Geijers och Afzelii ännu bevarade
brefvexling i ämnet bär vittne derom. Samlingen utkom 1814 i
ringa format, dålig utstyrsel och liten upplaga. Från den
gamla skolans sida mottogs den med sura miner, om den ens
bemärktes alls; sångerna öfverensstämde ju så föga med de
franska smakreglerna, innehållet var så medeltidsartadt och det
hela ju en alltför underlig poesi. Af den »nya skolan»
mottogos de deremot så mycket varmare och öfvade på henne
ett ej litet inflytande: Atterbom, Geijer, Afzelius., Hammarsköld
och Malmström hafva sökt imitera folkvisan, liksom förut
Gustavianerna imiterade de franska hofpoeterna. Åtskilligt
klander - måtte dock äfven från detta håll kommit öfver dem.
Geijer fann sig till och med föranlåten att taga deras försvar
och han gjorde det mästerligt genom sin afhandling »om
om-qvädet», hvarmed han (1817) afslöt samlingens tredje del,
liksom äfven i den inledning, hvarmed samlingen börjades.
Sedan dess hafva visorna bestått sitt prof, och den insats,
som de gjort i vår bildningshistoria, är högt uppskattadt. Då
de nu åter framträda inför allmänheten, sker det på ett vida
ståtligare sätt än första gången. Samma firma, som 1814 utgaf
den oansenliga, torftiga upplagan, har nu sett sig i stånd att
utgifva en verklig praktedition, utstyrd med vackra nya visor.
Hvarje visa åtföljes nu af kommentariernas betjening, som med
lärdomens hela beställsamhet framhåller hennes höga anor samt
hennes förnäma slägtingar från aflägsen tid och långt utom
Sverges gränser. Denna boklärdom, soin förr en gång så
öfverlägset hånlog åt »bondvisan», söker nu i biblioteken ifrigt efter
hennes bortkomna syskon och leder tålmodigt hennes genealogi
upp till de mest aflägsna tider. Hvad redan Geijer och Afzelius
i någon mon anade, har genom dessa kommentarier blifvit än
mera klart: att dessa visor ej äro ett eller två germaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
