- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
199

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•199

tryck, såsom man ser af’ en i Molbecbs danska medeltidsglossar
från Vedels visbok anförd vers:

Her er en Jomlfrue. paa vort land,

him er sig saa bedel-vand.

Sig selv veed hun at romme og rose,

Sine Beele skær hun saa månge Skackhose. *

Unglückshosen omtalas äfven af tyskarne. »Den som
tager sig hustru», säger en kvinnofiendtlig författare på
1600-talet, »der zieht Unglückshosen an».

Om vi blicka tillbaka på den i det föregående hopförda
brokiga samlingen af uttryck för å ena sidan kärlekens
missmod, å andra sidan kärlekens missöde, så kunna vi ej
värja oss för känslan af att dessa uttryck bilda två
sidolöpande serier, och att dessa serier till slut liksom syfta mot
samma utgångspunkt. Vi behöfva knappast mer än uppställa
följande lilla parallell, slutsatserna göra sig själfva:

svartsjuka: motgång i frieri:

(bära) svarta eller gula strumpor skàk-hoser

eller sockor (få) skinn eller kalf-

(at være) skind-syg. skinn.

Afståndet mellan försmådd kärlek och svartsjuka är ej
så stort: båda begreppen höra till samma sfer och förhålla
sig som slaget till svedan, orsaken till verkan. Det man har
fått, det har man — därom vittnar bland annat åtskilliga språks
egenhet att uttrycka begreppet jag eger med ett perfektum.
Den som, i form af ett onådigt svar, mottagit den olyckliga
kärlekens attribut, han har det också i behåll — i form af
svartsjuka.

* Till förklaring af några uttryck i versen nämnes följande: Sedel,
eller sammandraget Be,el, Bel, motsvarar i betydelse och stam det nydanska
Bejler »friare» (bedlare) och är samma ord som nyss mött oss i den svenska
sammansättningen Bele-maeh Det sammanhänger naturligtvis med bedja.
Adjektivet vaud är stambeslägtadt och likbetydande med vansklig.
Bedel-vand uttryckes af gamla svenska författare med bt>(d)legraw>i »granntyckt på
friare». Romme är =. berömma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free