- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
232

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•232

Nu började Guds härlighet stråla för min syn, och i dess ljus
såg jag min väg; jag bad i ödmjuk tro om hjelp att kunna
vandra den.

»Från den dagen vidtog för mig ett inre odlingsarbete,
en sträfvan för högre och skönare mål än det hvartill jag
förut syftat. Detta andra lifliga och starka intryck, som jag
fick genom att betrakta en insekts verksamhet, blef varaktigt
liksom det första och har, prisad vare Herren, burit sin frukt.
När jag följande året bereddes till min första nattvardsgång
var mitt förr så likgiltiga och slutna hjerta öppet och
mottagligt för nådens gåfvor.

»Det året var äfven i annat hänseende välsignelserikt för
mig. Min far hade en halfbror som var lärare i
naturvetenskap vid Upsala universitet. Botaniken var hans egentliga
ämne, men han hade äfven mycket egnat sig åt zoologien.
Han ville nu genom en sommarvistelse i landtlig stillhet söka
stärka sin försvagade helsa och bad att få inackordera sig på
Fridlunda, hans aldrig förgätna barndomshem. Min gode
farbror märkte snart mitt intresse för växterna och deras
odling äfvensom min ytterliga okunnighet, och han fann nöje i
att gifva mig någon undervisning. En lärobok lämplig att
sätta i händerna på en så okunnig flicka egde han icke, ty
på den tiden funnos ej dessa populära verk i
naturkunnighetens alla grenar som vi nu hafva att tillgå. Jag fick således
det som passade mig bäst: farbrors muntliga, enkla och
lefvande ord, hvilka jag mottog så begärligt som en törstande
jord det ljufliga sommarregnet. Jag steg upp hvarje morgon
så snart dagen grydde för att få tid att skrifva upp hvad jag
lärt dagen förut samt ordna mina små samlingar. Farbror
underlät aldrig att genomse mitt arbete och rätta hvad som
var felaktigt; han sade att jag både snabbt och säkert
tillegnade mig hvad han meddelat. Vi blefvo mycket goda
vänner, och jag hade visst min goda del uti att han följande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free