Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•234
det tillgått blef det forna olycksbarnet den, vid hvilken hela
familjen slöt sig med stort förtroende och varm tillgifvenhet.
Min far öfverlemnade åt mig hela trädgården och knotade ej
på att drifbänkarne blefvo årligen flera och fordrade mycket
»gull», ty han såg att afkastningen ökades i mån derefter, och
stadens behof af trädgårdsalster samtidigt var i stigande. Då
han efter en förkylning, ådragen vid min äldsta systers bröllop,
föll i den långvariga sjukdom, som ändade hans lif, uppdrog
han åt mig vården om gård och allt. Jag kunde ej vägra att
taga den börda han tilltrodde mig att bära, tog den med
bäfvan, men ock med ansträngning af alla mina krafter. Och
när jag emellanåt gjorde honom reda för mitt fögderi, uttryckte
han sin belåtenhet genom att säga till mamma: ’sälj aldrig
Fridlunda, min gumma, men laga att du får Magdela till
arrendator eller förvaltare’. Efter hans död och boets utredning
öfvertaltes jag verkligen att ingå ett slags bolag med mamma,
som gerna ville behålla det gamla hemmet. Jag tvekade länge
att gå in på ett så vågsamt förslag, men då både farbror och
mina svågrar lifligt förordade det, ansåg jag mig skyldig att
försöka huru det kunde gå. Såsom första vilkoret för mitt
samtycke påyrkade jag bränneriets nedläggande och de
förändringar som deraf måste blifva en följd. Detta dristiga
steg togs, och många spådde att vi skulle gå under på det;
men vi ångrade det lyckligtvis aldrig. Mamma och jag höllo
ut tillsamman i femton runda år, under svett och möda å min
sida, men också med full belåtenhet å hennes; och då hennes
död upplöste bolaget sörjde jag, icke en stjufmoder, men en
systerlig vän. Sedan köpte jag Fridlunda. Naturligtvis kunde
jag det ej utan att betydligt skuldsätta mig, ty min arfslott
efter far och farbror räckte ej långt. Men mina svågrar stälde
betalningsvilkoren på bästa sätt för mig, egendomen har ej
obetydligt stigit i värde och- afkastning, och jag har lyckats
årligen afbetala någon del af min skuld under det jag fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
