Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•276
Snart låg den bördiga slätten, kantad af Bråviken och längst
bort begränsad af Kolmårdens småningom bortsmältande höjder
för mina blickar. Plågad af de hastigt förbiskymtande
föremålen närmast vägen, slöt jag ögonen, men blott för att se en
hel rad af skiftande bilder stryka förbi min inre syn. — —
Der var det en krets af kära vänner i hvars trefna hem borta
vid stranden af Glan, jag tillbragt så många glada dagar,–
— der åter muntra uppträden i den stora familjevagnen, som
rullar långsamt fram åt den backiga landsvägen och från
hvilken unga röster ljuda med sorgfrihetens oefterhärmliga
klangfärg, stundom afbrutna af qvicka infall och godmodiga
anmärkningar från äldre, i dammet osynliga personer.–
Här uppsteg slutligen kring Löfsta slott och park ett helt tåg
af bilder från det förflutna: gamla krigsbussar från 30-åra
kriget, lysande damer från 1700-talet omfladdrade af sirliga
kavaljerer, slutligen slottets stolta herrskarinna i början af värt
århundrade, Sophie Fersen. Jag tyckte mig se den sköna
förnäma damen, en gång föremål för furstars tillbedjan, misstänkt
och förföljd men slutligen räddad, taga sin tillflykt till Löfsta
och der framlefva många år under bördan af sina minnen.–
Ännu flera bilder och underliga sagor ville tränga sig på
mig, men för att bli dem qvitt slog jag upp ögonen och
började prata med min granne, den lilla flickan.
På mina frågor berättade hon att »mormor» skulle möta
henne vid Mantorp, att hon nu varit på besök hos mamma i
staden, men att hon bodde i sockenstugan hos mormor. Då jag
frågade efter hennes pappa, ljöd svaret att »hon icke visste
hvar han fanns», medan den sänkta blicken och rodnande
kinden förrådde att jag också här stött på »en underlig saga»,
ehuru af annat slag.
Ledsen att omedvetet hafva plågat barnet, godtgjorde jag
min förseelse med några kringlor, medförda från middagen
i Norsholm, och såg sedan på hur en vacker, ljuslagd ung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
